Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem är Hesa Fredrik – och varför tutar han?

/

Fyra gånger om året på bestämda dagar och tider ljuder Hesa Fredrik. Larmet är en rest från krigsåren som ytterst sällan används. Senast det användes var för två år sedan.

Annons

Den äldre generationen vet vad de ska göra när Hesa Fredrik ljuder men få i den yngre delen av befolkningen vet vad det handlar om. Sånt lärs inte ut i skolorna och den information som förr gavs till alla hushåll via telefonkatalogen finns det inte längre någon modern kanal för.

GD begav sig till Räddningstjänsten för att titta närmare på Hesa Fredrik. Hesa Fredrik heter egentligen VMA vilket är en förkortning för ”viktigt meddelande till allmänheten”. Det är ett varnings- och informationssystem som kom till på 1930-talet för att kunna användas vid akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp eller smitta. Det sägs att VMA fick sitt smeknamn 1931 när det testades första gången eftersom Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter ska ha varit lika hes som larmet. Signalen är fortfarande lika hes nu som då.

Det är brandingenjör Erik Klingström som har ansvaret för Hesa Fredrik. Han tar oss med in bakom några glasdörrar och visar oss en dataskärm. På skärmen syns det var tyfonerna, de trattliknande tutorna, finns placerade. Genom några tryckningar kan han aktivera systemet men för att det ska gå ut ett larm måste han vrida om en nyckel i en låda som står i ett skåp under datorn.

Erik Klingström låser upp ett kassaskåp och hittar snabbt rätt nyckel. Han sätter i nyckeln i nyckelhålet men där är det stopp. Man kan inte utlösa larmet hur som helst, då blir folk förvirrade.

– Nä, inga spontantutningar, säger han med ett skratt.

Larma får han bara göra fyra gånger per år. Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Klockslaget är alltid 15.00.

– Jag har missat en gång för länge sen. Då hörde folk av sig. Men en del tror att det är första måndagen varje månad.

Skulle larmet dras igång vid någon annan tidpunkt gäller det att lyssna på radion eller titta på text-tv, stänga fönster, dörrar och ventilation och följa de instruktioner som ges via radio och tv.

Nu är det inte så ofta det händer. Senast det begav sig var för ett par år sedan när det brann på Sandvik. Före det handlade det om ett läckage, också det på Sandvik, men då får vi gå 15-20 år tillbaka i tiden.

– Här i Gävle har det aldrig används så länge jag varit med.

Och Erik Klingström har varit med rätt länge.

Skulle nu datorn gå sönder går det att dra igång larmet manuellt via en manöverpanel.

Då, på 1930-talet, var rädslan för krig stor men numera är larmet mest till för att kunna varna vid överhängande fara om det blir en kärnkraftsolycka, ett gasutsläpp, vid häftig smittspridning eller något lika allvarligt. Till larmet ska det alltid kopplas en information via radio och tv.

– Det skulle kunna fylla en funktion men man ska inte skrämma folk i onödan. Vi avgör när det ska larmas men även polisen, smittskyddsläkare och kommunen kan bestämma det, berättar Erik Klingström.

På dataskärmen syns en karta där tyfonerna är markerade. De flesta finns i Bomhus.

– Jag vet inte vem som är skyldig till placeringen. Förr fanns det gaslarm vid industrierna men Karskär är inte så farligt längre.

Några tyfoner finns också längs bangården och en är märkligt nog placerad på ett äldreboende på Urbergsterrassen.

– Otroligt att ingen klagar.

Erik Klingström hänger tillbaka nyckeln i kassaskåpet och stänger noga.

– Jag har funderat på att lägga ljudet i telefonen men då blir jag väl lynchad.

Fyller Hesa Fredrik någon funktion?

– Någon gång kan det behövas.

Mer läsning

Annons