Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem vet mer om soldaterna?

/
  • Någon som känner till något om soldaterna vid Hälsinge regemente för mer än 110 år sedan?
  • Carl Ericsson var en stolt soldat som bidrog till Sveriges försvar ända in i andra världskriget.

Annons

Alla som mött Henry B Carlsros vet att han sticker ut från mängden. Titulerar sig före detta sjökapten, kommer ibland i paraduniform och ibland i andra utstyrslar som är ungefär lika uppseendeväckande.

En udda herre som dock har en sak gemensam med de flesta andra: Han är nyfiken på sina rötter. Och framförallt vill Henry veta mer om sin farfar, Carl Ericsson, och vilka förhållanden han levde under.

Carl föddes i Barkhyttan 1876 och blev i 20-årsåldern soldat vid Hälsinge regemente. Det var mer än tio år innan regementet i Gävle byggdes upp, så de här bilderna är följaktligen tagna i Mohed. Detta understryks av att fotografen, John Falk, hörde hemma just i Mohed.

Varför Carl Ericsson blev soldat kan ingen längre svara på, men han kan ha varit indelt soldat eftersom detta system var under avveckling från det att riksdagen 1873 beslutade avskaffa det och fram till det att den allmänna värnplikten infördes 1901. Hans äldre bror Emil emigrerade liksom systern Maria 1890 till Amerika, så det tycks inte ha varit något släktdrag att stanna kvar och försvara fosterjorden.

Nå, fick då Carl Ericsson likt Rasken något hemman då han hemförlovades?

Inte då. Men han blev befallningsman, det vill säga en typ av förvaltare, under den mäktige brukspatronen Tore Petre i Toretorp, Ovansjö församling. Och efter några år, då Petre lät stycka upp sin mark, fick Carl och hans kära hustru Adina, född Lundvall i Hofors 1883, köpa gården där de bodde tillsammans med ett stycke mark att odla.

De gav sin gård namnet Carlsrosgården och skötte den noga. Men Carl glömde inte sin soldatbakgrund och hade den bestämda uppfattningen att Sverige skulle försvaras till varje pris. Så när andra världskriget utbröt klargjorde han för officerarna i Gävle att Carlsrosgården alltid stod till deras förfogande. Så dit kom soldater för att slå upp sina tält och utfodra sina hästar med Ericssons hö, och dit kom officerarna för att låna gårdens telefon vid behov.

Denne hedersman avled 1956, sörjd av många. Inte minst sonsonen Henry, som tog namnet Carlsros efter farfar och hans gård.

Och nu undrar Henry B Carlsros om det finns någon som har något att tillföra. Kanske om farfar, kanske om farmor eller möjligen om någon av de övriga soldaterna på den stora bilden.

Ring i så fall till mig.

Mer läsning

Annons