Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Virka mössor bättre än tevespel

/
  • Daniel Efverström lärde sig virka för tre år sedan. Det har blivit en hel del mössor sedan dess. Nu har han till och med fått en beställning och det från en hockeyspelare! Foto GUN WIGH

Garnaffärerna har aldrig sålt så mycket garn som nu och det är en helt ny kundkrets som dykt upp - unga killar som gör egna och personliga mössor.

Annons
Daniel Efverström, elva år från Valbo, har plockat med sig virkningen. En mössa i turkos och limegrönt växer fram under hans flinka fingrar
Daniel Efverström, elva år från Valbo, har plockat med sig virkningen. En mössa i turkos och limegrönt växer fram under hans flinka fingrar.
- I början blev det mest grytlappar men nu gör jag mössor. Brorsan får dem, berättar Daniel som lärde sig virka av farmor för tre år sedan.

Rickard Nilsson,14 år, och Joakim Ersson, 15 år, är nybörjare i sammanhanget. Joakim lärde sig virka på syslöjden i skolan för några veckor sedan, tyckte det var kul och lärde Rickard. Sedan dess har det blivit massor av mössor och pannband. På två veckor har Joakim gjort sex mössor.
De båda är från Norrsundet och har varit kompisar sedan blöjåldern. Ofta virkar de på bussen in till stan eller framför teven.
Förutom virkningen har de ett annat stort gemensamt intresse, snowboard. Inte helt ointressant i sammanhanget. Mössor och snowboard hör nämligen ihop och det är mycket tack vare snowboardåkarna Sverre Lilieqvist och Kaj Zackrisson.
Sverre ville fördriva tiden när han åkte runt med landslaget och började virka. 1996 var den första mössan gjord. Kaj hakade på och nu är deras Kask-mössor kult bland snowboardåkare och virkning har blivit helt okej.

Daniel Efverström åker inte snowboard men han kuskar runt med ett landslag, nämligen vattenskidlandslaget. Då och då är han ute på långresor till bland annat USA och Monaco för att träna och tävla. Då passar han på att ta fram virkningen. Eftersom han är så ung reser han med sina föräldrar. Sitt virkintresse har han hållit hemligt för de andra i landslaget. Än så länge. Men hans mössor börjar få spridning bland en annan grupp.
- Min brorsa hade en mössa på en hockeyträning. En kompis till honom ville köpa en likadan så nu ska jag virka en i svart och vitt åt honom, berättar Daniel lite stolt.
Mössor har än så länge inte blivit kult i hockeyvärlden och Joakim berättar att en del av hans klasskompisar tycker det är fjolligt att virka.
- Men de spelar hockey, förklarar Joakim.
Grabbarna plockar fram sina alster. Pannbanden och mössorna är välgjorda och fina. De väljer oftast färg efter tillgång men när vi sitter där i garnaffären kan de inte låta bli att kasta lystna blickar på alla garnnystan i läckra färger.

Daniel har det förspänt eftersom hans farmor, Margareta Efverström, har garnaffären Bernsons. Joakim och Rickard rotar oftast i sina farmödrars lådor eller ber den snälla syslöjdsfröken om garn. Ibland köper de ett nystan. Ingen av dem använder virkbeskrivning utan kör efter eget huvud.
Daniel har en extra liten finess på sina mössor. Han märker dem med ett litet tygband med en dinosaurie på. Dinosaurien har blivit hans kännetecken.

Länge har det varit omodernt att handarbeta och det är oftast billigare att köpa färdigt än att tillverka själv. Handarbetet har varit lite av en generationsfråga och därför är det inte så konstigt att de tre killarna lärt sig av sina farmödrar.
Visserligen kan även deras mammor sy, virka och sticka men de gör det inte så ofta. Papporna ska vi inte ens nämna i sammanhanget. Ingen av de tre killarnas pappor är bekanta med stickor och virknål.
Men nu har alltså trenden svängt. Det är helt rätt med hemgjort trots att de flesta klädbutiker är fulla med stickade tröjor, halsdukar och vantar.

Margareta Efverström har haft garnaffären Bernsons i 22 år och aldrig sålt så mycket garn som nu.
- Det började förra året med kalotter. Nu är det stickade halsdukar, virkade mössor och mycket lovikkavantar. Virkningen har blivit riktigt stor och de unga killarna är en helt ny kundkrets.
- Mamma är stolt över mig och tycker jag är modig som virkar, säger Joakim.
Men när byrålådorna är fulla med mössor och hårband, vad gör de då? Fortsätter virka så klart.
- Det är kul att se mössan växa fram så jag fortsätter, säger Daniel.
Kanske kan han kränga en och annan mössa till landslagskompisarna framöver, eller kanske till brorsans hockeypolare.
Joakim och Rickard har inte heller några planer på att lägga av. De tycker det är avkopplande och virkar hellre än spelar tevespel.

MONIQA SWÄLAS
026-15 96 28
moniqa.swalas@gd.se

Mer läsning

Annons