Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amatörteater

Annons
I Gävle har amatörteaterverksamhet varit livlig ända sedan Gefle Frivilliga Skarpskytteförening redan på 1860-talet arrangerade soaréer och teaterföreställningar för att skaffa medel till instrument för musikkåren och senare för hjälp till fattiga och sjuka i Gävle. Gymnasistföreningarna Verdandi och Runa har spelat teater och spex och ger fortfarande föreställningar. Från 1860-talet till 1880-talet hade Gävle Arbetareförening teaterverksamhet på egen scen och 1895 startade ett nytt sällskap som hölls igång i cirka 15 år. Även föreningen NT började sätta upp teaterföreställningar redan på 1860-talet.
Godtemplarlogerna började 1903 spela teater för allmänheten i Ordenshuset vid Södermalmstorg, tidigare Södra bönhuset, och kallade den då Godtemplarsalongen. Senare startades Godtemplarträdgården, även kallad Sommarteatern, på Södra Kungsgatan.
IOGT Framtiden i Strömsbro startade 1910 amatörteater och gav nyårstablåer och revyer i mer än 30 år.
NTO-amatörerna, som senare bytte namn till Amatörsällskapet Tiljan och spelade till 1946, höll till på Norra Kungsgatan 27. Flera NTO-föreningar spelade teater i Gävle, och Erik Strandmark, senare ett stort namn inom filmen, började sin bana i NTO:s teaterverksamhet. Idrottshusrevyerna startades av Idrottshusets Vänner, som bildats på 1940-talet för att främja och ekonomiskt stödja tillkomsten av ett idrottshus i Gävle. Många skickliga amatörskådespelare i Gävle fick på den tiden sin vägledning av bland andra Bruno Säfbom och Johan Jansson.
Sedan Sommarteatern på Södra Kungsgatan stängts öppnades 1952 två nya friluftsteatrar. Macce Kjellin med flera ordnade en scen i Regementsparken där man spelade till och med sommaren 1958. Där sjöng bland andra Bengt Rundgren, som senare blev operasångare. Teatern byggde 1959 en scen i parken vid Nynäs där teater spelades flera somrar.
Putte Gotthold med flera byggde senare Strömdalens Friluftsteater, en scen med servering vid Strömdalens värdshus där folklustspel och revyer spelades. Sista föreställningen gavs 1957, därefter skulle området användas för ett skogsmuseum (Silvanum).
På 1950-talet fanns också Hemgårdens revyamatörer, som spelade i Södra NTO-huset och dessutom reste ut på mindre orter och framförde sina revyer. Gefle Lyriska Teater satte 1963-1975 upp operetter i Gävle Teater och Folkets hus. Därefter producerade Lars Sigvard 1978-1988 revy och operetter under namnet Gävlerevyn.
Kusboamatörerna i Valbo spelade lokalrevy på byns utescen mellan 1952 och 1959 och har även därefter gjort sporadiska framträdanden.
Pegasus spelar arbetarteater och fick 1996 Byggnadsarbetarförbundets kulturstipendium. Bomhus Nästa startade 1984 och satte 1986 upp ett arbetarspel om Bomhus, "Ta i trä", då Svenska Träindustriarbetareförbundets avdelning 27 firade 90-årsjubileum. Gruppen har därefter spelat revyer eller operetter varje år. 1996 satte Gävle Musik- & Komediteater upp förväxlingskomedin "Trassel", en uppsättning som följts av flera. Strömsbroamatörerna är en grupp på tolv personer som varje vinter har satt upp en revy. Forsbacka Teaterförening startades 1986 och i Valbo är det Stackbo station som stått för revyunderhållningen. Norrsundets Arbetarteater, som oftast spelat på Ådala friluftsteater, har bland annat satt upp "De bröto bygd".
Flera grupper med handikapp av olika slag har bildat teatergrupper som hålls samman av Ideella föreningen Gävle Handikappteater. Sjöström, V, med flera: Minns du det än...; Wretblad, L.E: Kusboamatörerna (stencil).
Annons