Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

AMF, HUI och BI – vad betyder de?

Annons

Vi spar utrymme i skrift och tid i tal genom att förkorta ord och benämningar. Ända fram till medeltidens slut var ordböjningen försedd med ändelser i olika kasus, så orden var alltså lite längre än nu i vissa ställningar.

In på 1900-talet fanns former ur fornspråket som I ären (ni är), I skolen (ni skall) de hava (de har) och så vidare kvar i Bibeln och religiösa skrifter. När jag gick i gymnasiet på 1940-talet fanns det elever, som skrev de voro (var), de gingo (gick), de fingo (fick) etc. Själv skrev jag var, gick, fick, vilket lärarna tillät. Jag skrev då ”skall” men numera ”ska” som så många andra människor.

Hafva eller hava efter stavningsreformen 1906 blev ha och hafver blev haver och har på 1900-talet. Inom skönlitteraturen kan man konstatera, att Harry Martinson med flera höll fast vid de gamla pluralformerna såsom ni drucko (drack), vi bådo (bad), de sutto (satt) men det gjorde inte de samtida Eyvind Johnson och Pär Lagerkvist. Fortfarande finns det äldre personer som upplever former som la för lade, sa för sade, stan för staden i skrift som alltför talspråkliga.

Orden kunde förkortas genom att ett led utelämnades. Ursprungligt tekoppsfat blev tefat, kilogram blev kilo, electricitetsledning blev elledning under förra hälften av 1900-talet. Tele kom på 1940-talet, TV på 50-talet, IT (Informationsteknik) 1958 och CD (compact disque) på 80-talet. (Jag gillar inte stavningen tv, eftersom t.v. står för till vänster och tillsvidare och tv kommer i skymundan på något sätt i texten. SVT skrivs däremot med stora bokstäver. Varför tv men inte ”lo” för LO och ”jo” för JO?

Förkortningar är praktiska. Rep kan dock stå för både reportage och repetition (på teatern). Verbet är repa. Trakassera har blivit ”tracka”, legitimation ”leg” i talspråket. Sabba och kolla (av kollationera) är andra exempel. Ta tempen, korret (av korrekturet), tänk för tänkande, exemplen kan mångfaldigas. Chockera blev chocka och krockera blev krocka på 1930-talet.

Hur ska förkortningar skrivas? Datum skrivs t.ex. ”Den 6 juni” eller enbart ”6 juni” som i tidningarna. Inte ”Den 6:e juni”. Telefonkatalogerna har ändamålsenliga förkortningar av adresser såsom Bergsg. och Bergsv., ”Bergsväg.” som man ibland ser, sparar ju bara ett tecken.

Man bör skriva m.m., inte mm, som står för millimeter. I regel ska punkterna sättas ut i förkortningar, men Svenska språknämndens ”Svenska skrivregler” föreslår, att det går bra att skriva antingen p.g.a. eller pga. och o.s.v. eller osv.. Det kan vara praktiskt att skriva t.o.m., så att det inte ser ut som adjektivet tom.

Initialförkortningar är mycket vanliga och nödvändiga, eftersom de står för långa ord eller flera ord, som skulle bli otympliga att uttala och skriva. När de först dyker upp i massmedierna brukar de en tid förses med en förklaring inom parentes, men inte när de är etablerade och välkända som LO (Landsorganisationen). Några exempel: AT i AT-läkare (Allmäntjänstgöring). ROT betyder ”Reparation, ombyggnad, tillbyggnad”. HUI är ”Handelns utredningsinstitut”, BI är ”Sveriges byggindustrier”. Det finns massor av sådana. Efter ett tag blir de ibland ord, som de flesta förstår innebörden av, men inte vet vad de är förkortningar av.

Sjukdomar har ofta namn som är initialord. Aids står för Acquired immune deficiency syndrom = Förvärvad immundefektsjukdom. HIV är Humant (mänskligt) immunbristvirus. KOL är Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. TBE är Tic-borne Encephalitis (Fästingöverförd hjärninflammation). Varuhus har ofta initialförkortningar till namn: ICA står för Inköpscentralernas AB. IKEA för Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd. Det är en gård respektive socken i Småland varifrån Kamprad kommer. ASEA är förkortning av Allmänna Svenska Elektriska AB, grundat 1883, nu ABB = ASEA Brown Boveri sedan 1983. Bilmärket Saab står för Svenska aeroplan AB och BMW för Bayerische Motorenwerke. Idrottsföreningar förkortas inte sällan: AIK är Allmänna Idrottsklubben och GAIS är Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap. Myndigheters namn förkortas likaså ofta. PPM är Premiepensionsmyndigheten och AMF är Arbetsmiljöfonden. AFA är Arbetsmarknadens Försäkrings AB, IMF = International Monetary Fund.

IT-världen har sina mer eller mindre begripliga förkortningar. SMS är Short Message Service (Kort meddelande-service) och Ipred står för International Property Rights Enforcement Directive, det vill säga ”Direktiv till förstärkning av internationell äganderätt”. Det innebär som bekant direktiv från EU 2004 till en lag riktad mot otillåten fildelning, nedladdning av film och musik på Internet. NAD är Nationell Arkivdatabas. ”Naden” används av hembygds- och släktforskare. Ja, så här kunde jag fortsätta länge!

Apostrof ska inte användas i vanliga, gängse förkortningar enligt ”Svenska skrivregler”. Exempel på sådana är dan, stan, nån, nåt, sen, sån, sånt, bagarn, Djurgårn, sa, la (lade), ska osv. Man ser ibland den felaktiga skrivningen ”sån´t”. Däremot kan apostrof användas i mer ovanliga förkortningar som på´n (på honom, på den) och tro´t (tro det), om man har användning av sådana i direkt anföring.