Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ändrade regler för arbetslösa

/
  • Finansminister Anders Borg vid torsdagens budgetpromenad från finansdepartementet på Drottninggatan till riksdagshuset.

Regeringen vill lägga ett större ansvar på de arbetslösa att själva visa att de söker jobb och förslag för att ändra reglerna för detta i arbetslöshetsförsäkringen läggs fram i en särskild proposition till riksdagen.

Annons

Det var en av bitarna i regeringens höstbudget som presenterades på torsdagen.
Kraven på att söka arbete ska i princip, anser regeringen, vara de samma för arbetslösa vare sig de har a-kassa, aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd, det vill säga socialbidrag. Ett förslag till ändrade regler för personer med aktitivitetsstöd, däribland personer i Fas 3, ska presenteras i budgeten för 2014, enligt finansplanen.
Under 2013 ska Arbetsförmedlingen kontrollera särskilt att dagens regler följs som avsett.
Regeringen vill att kommunernas socialtjänst och Arbetsförmedlingen ska samverka mer om hur de som får ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd söker arbete.
Nyanlända invandrare föreslås vara tvungna att acceptera arbete i hela landet för att få behålla sin ersättning.
Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten för 2012, en bilaga till budgetpropositionen, att rättsväsendets anslag ökas med 199,5 miljoner. I princip hela tillägget går till anslaget för rättsliga biträden, där kostnaderna ökat mer än beräknat. Det har bland annat att göra med flera riktigt stora brottmål med många inblandade parter.
Försvaret föreslås få 78 miljoner i tillägg, där det mesta hamnar på kustbevakningen och räddningstjänsten för att täcka kostnader för ersättning efter större olyckor, bland annat oljesanering.
Anslaget för migration höjs med 340 miljoner kronor 2012 på grund av att antalet asylsökande har ökat mer än tidigare beräknat. Det betalas genom att motsvarande summa flyttas från biståndet.
Kostnaderna för bostadstillägg för pensionärer stiger med närmare 800 miljoner och anslaget för det ökas därför till 8,4 miljarder. Den ökade kostnaden beror på tidigare underskott samt att tilläggen blivit högre på grund av att inkomstpensionerna blev lägre när bromsen slog till i pensionssystemet efter den finansiella krisen 2008.
Enligt regeringens egen bedömning av hur den förda politiken påverkar skillnaderna mellan olika grupper och mäns och kvinnors inkomster förväntas skillnaderna minska.
Men det bygger på antaganden om vad som ska hända framöver och bedömningar som förutsätter att arbetslösa, personer med låga inkomster, deltidsarbetande och kvinnor finner det lönt att arbeta mer än tidigare på grund av framförallt jobbskatteavdraget.
Hittills har statistik från SCB visat att de flesta fått det bättre eller åtminstone inte sämre, sett till disponibel inkomst. Men de med högre inkomster har fått en mycket stor förbättring jämfört med de med lägre inkomster.
Regeringen skriver i finansplanen att den direkta effekten av regeringens reformer 2006-2012 är lika för män som kvinnor vad gäller inkomster. Men i ett längre perspektiv ska utdelningen bli bättre för kvinnor eftersom, som regeringen skriver, att jobbskatteavdraget på sikt leder till att kvinnor arbetar mer och att deras inkomster av arbete därmed kommer att öka mer än för män.
Regeringen hävdar att de genomförda reformerna, förutom jobbskatteavdrag även sådant som ROT- och HUS-avdrag, sänkt krogmoms, sänkt akassa och förändrad sjukförsäkring och sänkta arbetsgivaravgifter, på sikt leder till ett ökat antal arbetade timmar motsvarande 250 000 årsarbetskrafter. I sysselsättningen motsvarar det, enligt regeringen, 223 000 fler sysselsatta.
Jobbskatteavdraget antas stå för halva den ökningen.
Miljöpartiets ekonomiskpolitiske talesman Per Bolund är mycket kritisk till finansminister Anders Borgs prognoser.
– Vi oroas över att han baserar sin ekonomiska politik på prognoser som skiljer sig från alla andra bedömare. Det är snarare glädjekalkyler som ska passa regeringens småpartier, säger han.
Enligt Bolund sätter Borg på sig spenderbyxorna i stället för att se den oro som finns i omvärlden. Risken är att regeringen gör av med allt krut och inte har något kvar, om konjunkturen försämras, framhåller han.
– Vi oroas också över att man vill se över budgetreglerna. Det är inte de signaler som Sverige behöver när eurokrisen ser ut att påverka Sverige alltmer negativt, säger Bolund.
Miljöpartiet är också kritiska till att regeringen sänker bolagsskatten för mycket.
– Det är inte rätt sätt att skapa jobb. Det är bättre att satsa brett på hela näringslivet med bland annat sänkta arbetsgivaravgifter. Nu är det främst de stora bolagen och bankerna, som Borg kritiserat så hårt, som gynnas.
Miljöpartiet kommer inte att utgå från samma stora reformutrymme, man förlitar sig på Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket, som båda gör försiktigare prognoser än Anders Borg.
– Jag vet inte vad det är för kristallkula som Anders Borg har tillgång till som ingen annan har, säger Per Bolund.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson, hävdade på sin pressträff att det är mycket tveksamt om regeringen lyckas med att hålla ordning i de offentliga finanserna, förutom att regeringen dessutom misslyckas med jobbpolitiken.
Trots stor optimism hos regeringen tyder ingen av regeringens indikatorer på att överskottsmålets nås, enligt Andersson.
Enligt Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson ger regeringen med budgeten åtminstone ett klart besked: att man hellre gynnar storbolagen än satsar för att arbetslösa ska få jobb.
– Det är tydligt att Anders Borg har valt sida. Han väljer i och med den sänkta bolagsskatten att öka storföretagens vinster i stället för åtgärder mot arbetslösheten, säger Ulla Andersson.
– Därmed har han också valt bort reformer som skapar jobb, tillägger hon och ifrågasätter om sänkt bolagsskatt ens på sikt ger några fler jobb.
Det som behövs är också, enligt V, satsningar i stället för neddragningar på utbildning inom arbetsmarknadspolitiken, en satsning på bostadsbyggande och mer pengar till kommunerna för att de ska kunna anställa fler i äldreomsorgen.
– Behoven är större än vad kommunerna har pengar till.
Borg får ett positivt betyg på några punkter, till exempel när det gäller forskningspengar, satsningar på järnväg och att gömda flyktingars barn ska få gå i skolan.
Sverigedemokraternas talesman i ekonomiskpolitiska frågor Erik Almqvist är inte imponerad av regeringens budget.
– Vi ser en budget som läggs av en regering som är trött, som saknar egna idéer. Många av de förslag som kommer är ju sådana som tidigare aviserats från oppositionen, både från de rödgröna och från oss Sverigedemokrater. Det blir litet åt många, men tyvärr så saknar man ju muskler att genomföra några större reformer, säger han till TT.
– Jag saknar den gamla arbetslinjen. Det finns egentligen ingenting av satsningar på sysselsättning och tillväxt inom småföretagen, säger Almqvist.
Även han hänvisar till att många ekonomiska bedömare gör försiktigare prognoser än finansministern. Sänkningen av bolagsskatten är inget som partiet motsätter sig.
– Men framför allt hade vi velat se att man sänker skatten för de mindre företagen, för det är ju där sysselsättningen skapas. Sänkt bolagsskatt ökar förutsättningarna för att behålla de större företagen, men just nu hade framför allt behövts stimulanser för att skapa nya arbetstillfällen, säger Erik Almqvist.
Magdalena Andersson är också kritisk till Anders Borgs prognoser för arbetslösheten. Han är mer optimistisk än andra konjunkturbedömare, inklusive Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV). Särskilt 2015 och 2016 skiljer sig prognoserna markant åt.
– Anders Borg är närmast i ett parallellt universum, man skulle kunna kalla det för önsketänkande, säger Andersson.
Hon tycker att regeringen borde göra mer för att ta itu med långtidsarbetslösheten och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. I dag är det stor brist på arbetskraft i flera branscher, till exempel är det svårt att hitta lastbilsmekaniker, förskollärare och mjukvaru- och systemutvecklare.
– Regeringen borde sätta till alla klutar för att sluta rekryteringsgapet, säger Andersson.
Allra sämst tycker hon om att regeringen lånar till en "vidlyftig bolagsskattesänkning".
– Det gör mig väldigt oroad, säger Andersson.
– Det hänger ett kvarnhjul runt Europas ekonomi, inledde finansminister Anders Borg (M) budgetdebatten i riksdagen.
Men Sverige har varit stryktåligare än de flesta andra länder, fortsatte han.
Borg målade upp en bild av svensk ekonomi som lite bättre än andra länder i i stort sett alla grenar: tillväxt, sysselsättning, låg skuldsättning, offentliga finanser.
Enligt Borg blir en av de största utmaningarna framöver att marknaderna i Europa kommer att stå och stampa under flera år framåt.
– Därför måste vi stärka vår konkurrenskraft själva, om vi ska klara den här utmaningen, sade Borg.
Den svenska statsskulden har minskat de senaste åren, i motsats till många länder i Europa där skuldbergen skjutit i höjden.
– Det är tack vare att vi inte vred om ratten och körde ner i skuldträsket som vi nu kan skydda Sverige och ha stabilitet i offentliga finanser, stabilitet som gör att det är tryggt att bo, leva och investera i vårt land, säger Anders Borg.

Efter finansminister Anders Borgs genomgång av budgeten i riksdagen hettade det till ordentligt mellan honom och Socialdemokraternas företrädare Fredrik Olovsson.
Denne ville veta varför Borg inte längre följer sina egna ekonomiska indikatorer, som alla visar att regeringen inte når överskottsmålet med sin budget.
– Det har varit en styrka för Sverige att vi haft en bred uppslutning bakom det finansiella ramverket. Nu varnar regeringens egna expertmyndigheter för att politiken inte möter delar av detta ramverk, att man inte når överskottsmålet, sade han.
– Du når inte ditt överskottsmål, men ändå lånar du till en jättestor sänkning av bolagsskatten, varför? frågade Olovsson.
Det svarade inte Anders Borg på. I stället gick han till generalangrepp mot Socialdemokraterna.
– Vi har Europas starkaste finanser, starkare än Tysklands, Finlands, Hollands och Österrikes. I det läget, när vi tar ansvar för att skydda Sverige, för att göra framtidsinvesteringar, där vi väljer infrastruktur, forskning och bolagsskatt, då säger Fredrik Olovsson att det är för mycket, för att man är mer pessimistisk och för att man redan har föreslagit alltihop.
– En mer osammanhängande ekonomisk politik tror jag knappt jag har sett i den här kammaren. Det enda ord som faller mig på läppen är politisk opportunism, sade Anders Borg.

Miljöpartiets Per Bolund hävdade att Borgs prognoser är föga trovärdiga och verkar vara styrda av annat än fakta. Hur kan det annars komma sig att finansministern är mer optimistisk om arbetslösheten och tillväxten än i stort sett alla andra prognosmakare, undrade Bolund.
– Anders Borg verkar titta mer på valcykeln än konjunkturcykeln, sade Bolund.
Sverigedemokraternas Erik Almqvist anklagade Borg för att stjäla idéer från oppositionen och göra ett hopkok på lite av mycket.
– Jag tror inte att pensionärerna skålar i champagne, sade Almqvist och beskrev det som pensionärerna får som smulor från det smörgåsbord där "invandringen är gäst".

Mer läsning

Annons