Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ångväveriet

Annons
Gefle Ångväfveri AB startades 1862 på Södra Kungsgatan 36 av Eric Sjöström och drevs från 1898 av sonen Gustaf Adolf till 1903 då bröderna Ernst, Eskil och Sten J:son Mark i Göteborg övertog väveriet och utvecklade rörelsen.
Företaget flyttade 1878 till Åkargatan, till en nyuppförd byggnad med plats för 100 vävstolar och ångkraftanläggning för drift av vävstolarna.
1912 blev Hugo Müller disponent, och han ledde företaget i 40 år. Han lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion med förebilder i Peter Beherns och Valter Gropius fabriksbyggnader i Tyskland. Kreuger & Toll, Stockholm, byggde. Fasadritningar utfördes av Th. Dufvenberg. Byggnaden, en av Gävles första av funktionalistisk typ, blev förebild för andra fabriksbyggnader i Gävle. Kvarteret byggdes 1927 ut med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Hugo Müllers son Bengt tog på 1940-talet initiativ till tygtryckeri och knöt svenska formgivare till företaget i stället för att köpa mönster från Tyskland. Det var ett mycket kontroversiellt beslut, och pappa Hugo var en av de argaste kritikerna. Inte förrän han hade svart på vitt på att satsningen var lönsam erkände han sonens framsynthet.
Bengt Müller tryckte på de bästa tyger även under kriget trots den tidens brist på råvaror.
Gävle Ångväveri, som hade en liten handtrycksverkstad för dukar, samarbetade med Peer Jobs på Jobs Handtryckeri i Leksand. 1945-1951 tryckte Jobs 45.000 meter tyg till väveriet. Tuppens väveri i Norrköping, som tryckte metervaror, var en annan stor leverantör.
Till Gävle stads 500-årsjubileum 1946 trycktes minnesduk och gardin ritade av stadsarkitekten Sven Wranér.
Textilkonstnären Göta Trägårdh var konsult, formgivare och färgsättare, bland annat för den stora produkten ylletyger.
Gefle Ångväveri vävde också tyger av lin och bomull, från 1927 även av konstsilke, och tyger maskinbroderades. 1953 var Ångväveriet först i Sverige med att väva skjortnylon.
Tygprover och annat material från väveriet, liksom skisser från svenska formgivare, finns förvarat på Arkiv för svensk formgivning i Kalmar. Konstmuseet där sammanställde 1993, med hjälp av Bengt Müllers änka Barbro, en vandringsutställning med tyger från 40-talets Gävle. Bengt Müller avled 1980.
På 1940-talet var Gefle Ångväveri med sina cirka 700 anställda en av Gävles största arbetsplatser.
1950 byggdes nya lokaler på andra sidan av Södra Centralgatan, det vill säga i ytterligare ett kvarter. Det gamla och det nya huset förbindes med en "viadukt" som fortfarande sätter sin prägel på gatubilden på Söder.
Det första tecknet på att marknaden var vikande för företagets produkter kom 1955, då de nybyggda lokalerna öster om Centralgatan såldes till AEG. Familjen Mark i Göteborg, som fortfarande var huvudintressenter, sålde strax efteråt själva rörelsen till två privatpersoner. AGA fick hyra mer än 5.700 kvadratmeter lokalyta hösten 1957, strax därpå upphörde vävningen, och företaget lades ner 1958. Lokalerna har därefter använts av olika företag och föreningar och, efter en ombyggnad på 1980-talet, av vårdhögskolan, vårdgymnasiet och Bollnäs folkhögskolas konstlinje. Vårdskolorna har senare flyttat till andra lokaler, och i Ångväveriet flyttade Komvux in. Arbell, G: Gefle Ångväveri AB ( minnesskrift 1862-1942); Monk, K: Artikel i Gefle Dagblad 7 maj 1993; Karlström, T: Gävle stadsbild.