Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ankaret blev kvar i dyn

Annons

Från Mariehamn till Rödhamn (som är Ålands Segelsällskaps motsvarighet till Surfings Granskär) gick resan som en dans i vackert väder. Till frukost kunde man beställa nybakat bröd som levererades till båten. På brödpåsen fick man dagens väderutsikter nerskrivna. Trevligt!

Apropå väderrapporter så kan man inte höra P1 från Öregrund till Arholma. Med den nya radioantenn som inköptes på Åland fick vi inte in P1 vid svenskt vatten. Däremot kunde vi höra Åländska radion bra i Arholma. Antennen är ”Made in Italy”, jag tycker att det sprakar lite italienska i radion.

Har missat massor av ”Sommar” och väderprogram. Ska tänka över om jag ska dra av antennkostnaden på nästa licensbetalning.

Resan från Rödhamn till Arholma gick också i solsken och medvind. På Arholma hade det varit dans på Sveriges vackraste dansbana, på lördagen med massor av folk. Så det var slut på det mesta i butiken. Fick bära gasoltuben tom fram och tillbaka över ön. Lite smått och gott blev inköpt i den fina handelsboden. Mejlade bild till komundirren Göran på affären där han bott lekt som liten.

Vädret är på väg att försämras så vi drar till Elmsta i Väddö kanal. När jag ska kroka i bojen så fastnar jollens lina i bojen. Sedan fastnar ankarlinan, plums – ankaret går i vattnet. Men det sitter ju fast i ankarlinan, så det är lugnt. När jollen är lös visar det sig att ankaret inte satt fast. Det ligger på fem meters djup. En snäll dykare letar en halvtimme men hittar inget ankare. Bara dy där nere säger han.

Ankaret har jag fiskat upp vid ön Kea i Grekland 1994. Någon hade tappat det. Så i 15 år har det seglat på Jabowoky. Nu får vi hoppas att någon får upp det och seglar ankaret vidare.

Hur ankaret kunde lossna är och förblir en gåta. Men vilken tur att det inte släppte på Arholma där vi låg en natt på svaj och en natt med vind in i aktern.

Från Elmsta till Alnöviken söder om Öregrund, en blåsig dag med byig vind. Upp mitt i natten för att ankra om. Hårt liv sjömanslivet. Öregrund-Åland-Öregrund på 13 liter diesel, bra va?

Sedan bär det av mot Gävle. En resa som startar med motor i grov sjö och slutar med segling i fin medvind till Granskär, efter tolv timmars gungande blir det smör, ost, sill, Bullens pilsnerkorv och några nubbar. Somnar innan huvudet nått kudden.

Apropå nubbar så har det konstaterats att dom där spikmattorna med tusentals spikar inte botar migrän, däremot vet jag att för många nubbar framkallar huvudvärk. Var försiktig, ett par nubbar räcker, och vad du än gör, ligg inte på dom.

Körde 360 grader runt lysbojen Prins Albert utanför Gävle hamn för att vänja mig vid stadens rondeller.

Hemma igen, EU-mopparna surrar, en massa ljud. Såg en båt med namnet ”Sound of Silence”, den får mig redan längta ut på havet igen.

Panta rei

Lasse Halvarsson