Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Äntligen en ungdomsfilm som berör

Äntligen en ungdomsfilm bortom alla klichéer, tunna dialoger och påklistrad naivitet. Äntligen en film som berör, precis som svenskläraren säger i en scen: ”Kärleken är inte alltid vacker men den berör”.

Lisa Siwe har med det känsligaste av handlag gjort en film som verkligen berör och skådespelarna, unga som äldre, gör strålande insatser. Inte minst charmiga Josefine Mattsson som tonårstjejen Jenna. I sin skolbänk gömmer hon en anteckning: ”Om du dör mamma, då ska jag leva för dig”.

Det komplexa tregenerationsdramat har en mormor (Anki Lidén) som inte vet hur hon ska hantera vetskapen om att dottern (Annika Hallin) är döende i cancer.

Barnbarnet Jenna gör revolt, inte mot mamman som brukligt är utan mot mormodern som hon kallar för ”jävla kärring”, detta i sin ångest och vanmakt över den svårt sjuka mamman. Sin pappa har hon aldrig träffat, hon vet bara att han är fransman.

Hur ska hon hantera situationen, hur ska hon kunna stå ut. Vännen, som spelas ypperligt av Mika Berndtsdotter Ahlén, är en ventil att vara tacksam för. Samuel ”Tsatsiki” Haus har bara en blygsam biroll.

Filmen pendlar med tvära kast, tätare än alla vinterns väderomslag, mellan alla tänkbara känsloyttringar, hopp och förtvivlan, skratt och gråt. Sånt är som balsam för själen.

”I taket lyser stjärnorna” är byggd på Johanna Thydells bestseller med samma namn. Lisa Siwe tycks ha fattat alltihop och gjort en film som alla kan ta till sig, ung som gammal.