Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är det möjligt att skapa en likvärdig utbildning i svensk grundskola?

Det är inte helt okomplicerat att mäta likvärdigheten när det gäller kvaliteten i svensk skola. Begreppet likvärdigt har varit ett centralt begrepp i den svenska utbildningshistorien.

Annons

Trots det finns ingen vedertagen definition. Likvärdighet är inte liktydigt med lika undervisning eller likformighet och lika för alla, tvärtom är likvärdighet förmågan att anpassa och möta varje elev och utmana eleven att vilja lära sig saker.
Den underliggande betydelsen av begreppet kan dock sägas vara att skapa jämlikhet i livschanser. Detta kan sammanfattas i att alla barn och ungdomar ska ges samma förutsättningar oavsett vilken bakgrund de har och var i landet de bor. Alla ska ha tillgång till en utbildning av hög kvalitet och få det stöd som behövs för att nå de nationella målen. Den sociala bakgrunden ska inte påverka elevens förutsättningar och det ska inte spela någon roll vilken skola eleven går i. Skolverkets ambition är lika tillgång till utbildning och lika möjligheter att nå de nationellt uppställda kunskapsmålen.

Under perioden 1998 till 2004 undersöktes likvärdigheten i grundskolan av Skolverket. Den följdes upp 2006 och har även följts upp 2012 i rapporten ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?”. Rapporten bygger på betygsdata från åren 1998 till 2011 samt internationella studier som PISA[i], TIMSS[ii] och PIRLS[iii]. Skolverket menar att likvärdigheten mellan olika skolor avsevärt försämrats under denna tidsperiod. Med likvärdighet menar Skolverket skolans resultat, det vill säga vilken måluppfyllelse respektive skola har. Skolverket väger även in skolans elevsammansättning och där syns tydliga skillnader mellan olika skolor. Spridningen i resultat har även ökat både mellan kommuner, mellan skolor (fria skolvalet) och mellan klasser (profilklasser, nivågrupperingar) på samma skola.

Likvärdigheten mellan olika skolor har försämrats. Skillnader mellan olika skolors resultat har ökat och den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig - vad beror det på?
Fram till millennieskiftet låg Sverige ur ett internationellt perspektiv ganska bra till och skillnaderna i resultat mellan olika skolor var små. Dock har Sveriges position gradvis försämrats och i senaste PISA[iv]-undersökningen hamnar vi någonstans i mitten.
Många nya skolreformer kom under slutet på 90-talet: kommunaliseringen, det fria skolvalet, nya styrdokument, nytt betygssystem, ny lärarutbildning och friskolereformen som genomfördes i Sverige 1992 innebar bland annat att friskolor skulle kunna få skolpeng för varje elev.


Det finns en del obesvarade frågor att fundera vidare på – till exempel vad ”samma möjligheter” egentligen innebär och hur man ska kompensera de elever som har dåliga förutsättningar utifrån den socioekonomiska biten. Hur ska denna kompensatoriska bedömning göras och av vem? På vilket sätt ska eleven kompenseras?
Eller är det så enkelt att man kan kompensera utifrån socioekonomisk viktning i form av lärartäthet, undervisningstimmar, ekonomiska resurser generellt? Låta varje skola organisera utifrån den ekonomiska ramen? Vad innebär det att elever ska få ”samma möjlighet” att nå målen? Hur vet man att man gett alla elever samma möjlighet att nå målen?

Förutsättningarna är idag olika för våra barn och ungdomar, en likvärdig skola är idag inte en realitet, frågan är om våra politiker har visioner för hur vi ska nå den likvärdighet som vi faktiskt ska ha utifrån skollagen?

Skolan bör vara en fundamental plats i samhället där alla barn får lika förutsättningar, motverka utanförskap och ge en stabil grund att bygga på för framtiden. En plats där varje barn får sin chans utifrån sina förutsättningar och där det finns kompetenta lärare som kan hjälpa dem att nå målen. I skolans kunskapsuppdrag ligger det som sker ute i klassrummen i det dagliga arbetet och i samspelet mellan pedagoger och elever.
I den bästa av världar bör de skickligaste lärarna undervisa de elever med sämst förutsättningar, för att dessa om möjligt ska nå de nationella målen. Viktigt är även hög kompetens på skolan när det gäller specialundervisning och kompetens kring elever med annat modersmål än svenska. Vi måste ge lärare förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Även lärarutbildningen bör anpassas för att nå en mer likvärdig skola. Skillnaderna mellan de lika lärarprogrammen i Sverige är för stor. Lärarutbildningen måste fokusera mer på lärarnas ledarskap i klassrummet. Lärare måste utveckla sin förmåga att leda arbetet i klassrummet och skapa relationer till eleverna. Alla nya lärare bör ha en akademisk utbildning samt en gedigen utbildning i ledarskap.

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” Lgr 11

Ett politiskt ansvarstagande behövs för att förändra att skolor än mer skiljer sig åt vad gäller likvärdigheten. Skolan är en viktig del i det svenska samhället och en angelägenhet för många människor. Det har visat sig ha allt större betydelse för den enskilde eleven vilken skola den går i.

Ett förstatligande av skolan skulle kunna leda till likvärdighet mellan kommuner och bidra till den nationella likvärdigheten. Om resursfördelningen till skolor kompenserar skolor med sämre förutsättningar och lägre resultat kan skillnaderna minska.

Likvärdigheten är ett ansvar för politiker, staten och huvudmännen. Vi skolledare behöver bli bättre på att kommunicera med våra skolpolitiker. Idag har vi alldeles för lite dialog med de som fattar besluten kring den kommunala skolan.
Det är dags att börja agera och ta sitt ansvar för att motverka de ökade skillnaderna och sträva efter en likvärdig skola inte bara i ord utan i handling, åtgärder och ställningstaganden.

Alla skolor ska vara bra skolor – dit måste vi komma!

Victoria Strandberg Zarotti
Biträdande rektor Nynäs Montessori Skola
Brynäs-Nynäs rektorsområde

Ola Johanson
Biträdande rektor Stenebergsskolan
Brynäs-Nynäs rektorsområde

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons