Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Är detta sanningen?

En riktigt bra berättelse, tycker Anders Wennberg om Lena Ebervall och Per E Samuelssons "Bombmannens testamente".

Annons

Tänk att allt det som ryms mellan pärmarna i denna roman faktiskt har inträffat och det för inte alltför länge sedan. Eller nåja, i alla fall under de senaste dryga 30 åren i alla fall...

Bombmannen Lars Tingström är förstås ordentligt inskriven i svensk kriminalhistoria. Han som var en helt vanlig tjänsteman med sommarstuga, bil och båt. En alldaglig människa vem som helst.

Men en skatteskuld som berodde på ett felaktigt kvitto från en båtaffär startade en kedja av händelser som kom att leda till det mest omtalade brottet i Sverige. Det är i alla fall det författarna Lena Ebervall och Per E Samuelssons roman berättar. De har valt att kalla det för en roman för att kunna skriva om sådant som inte går att hitta i rättegångsprotokoll eller andra handlingar:

Lars Tingströms privata liv med barn och de som kom att bli hans riktigt nära vänner: Christer Pettersson och Hannu Hyttinen. Två inte helt okända namn i kriminalhistorien.

För all del, jag kan köpa den motiveringen, även om jag inte tycker att det är en bra roman. Därtill är den alltför redovisande och egentligen ganska torr.

Men väljer jag att läsa den som ett reportage med vissa litterära utvikningar då blir det en bok av en helt annan kaliber. Då är det ytterst spännande nutidshistoria om några av 1980-talets mest omtalade brottslingar, poliser och åklagare. För att inte tala om några väldigt spektakulära bombattentat.

Berättelsen om Lars Tingströms liv från det ödesdigra båtköpet i Nederländerna till den dag han avled i cancer som livstidsfånge är oerhört bra. Författarna lyckas verkligen i sin ambition att visa varför Tingström blev den han blev och varför det slutade som det gjorde. Utvecklingen från en alldaglig tjänsteman till en mycket farlig rättshaverist är skickligt uppbyggd.

Och allt detta leder alltså till det mest uppmärksammade mordet i modern tid, det som skedde på Sveavägen en natt i februari år 1986. Advokaterna och författarna Lena Ebervall och Per E Samuelson ger med den här romanen en förklaring och en lösning till mordet på Olof Palme.

Det är i och för sig inget nytt att Lars Tingströms vänskap med Christer Pettersson har kopplats till mordet på Olof Palme.

Jag är självklart inte tillräckligt insatt för att kunna avgöra om det här är sanningen om mordet, däremot håller händelsekedjan och berättelsen ihop så att jag tänker att så är var det nog. Jag har i och för sig alltid tillhört dem som menar att Palmes mördare var ensam. Jag tror nämligen inte att den konspiration eller sammanslutning existerar där ingen skulle ha lockats av belöningen på 50 miljoner för att berätta.

Nu var kanske bombmannen och hans två kompisar en slags sammansvärjning, men när mordet skedde var en av dem död och en satt i fängelse.

Nu är alla tre avlidna sedan många år och sanningen – tja, kanske är den det som jag just har läst i "Bombmannens testamente", kanske finns den någon annanstans.

Hur som helst, en riktigt bra berättelse är det.