Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Arabvärldens stora poet får årets Dagermanpris

Den syrisk-libanesiska poeten Adonis får årets Dagermanpris En dag om året.
Adonis förekommer varje år flitigt i Nobelprisspekulationerna.
Dagermanjuryn har vid ett par tillfällen tidigare hunnit före Nobelpriset. Ska det bli så även denna gång?

Den världsberömda poeten närvarade inte vid tillkännagivandet av priset på Laxön, men han kommer faktiskt dit 28 maj när priset delas ut. Bengt Söderhäll i Dagermansällskapet säger att de hoppats på att åtminstone få en videosnutt med honom att visa upp under utdelningen – och så tackar han ja till att ta emot priset själv!

Adonis är bosatt i Frankrike, där Stig Dagerman är en välbekant författare. Han kände till Dagermanprisets existens när juryn frågade – ja, de ger aldrig utan frågar – om han vill ta emot priset.

Arne Ruth i juryn lyfter fram likheterna som finns mellan Stig Dagerman och Adonis.

– Han är tydlig i sin hållning vad man ska göra inte bara som diktare utan även som människa.

De delar ett direkt tilltal som omedelbart får läsarens uppmärksamhet.

Inte enbart litterär kvalitet avgör vem som blir Dagermanpristagare. En kombination av konstnärlig höjd och att verka i vad som skulle kunna kallas Dagermans anda avgör pristagare (vissa år har pristagaren inte ens varit konstnärligt verksam).

– En av hans utgångspunkter är att man ska skilja på religion och politik. Demokratin måste bygga på en öppen diskussion, säger Arne Ruth.

Medan Svenska Akademien skyr att politisera Nobelpriset, är Dagermanprisets jury öppen med att man ser att detta pris kan ses som en markering.

– Vi hoppas också att det får en symbolisk betydelse för den progressiva tradition som finns i den arabiska världen i dag.

En annan aspekt finns också: Att visa en motbild.

– Det blev aktuellt att visa något som inte bara är elände från Syrien. Det var en utgångspunkt faktiskt, säger Kerstin Jacobsson i juryn.

Adonis poesi visar att Syrien är lika mycket vackra dikter i en modernistisk tradition som dagens ruiner vi ser i nyhetsrapporteringen.

Adonis är en inflytelserik person i den arabiska offentligheten. När han talar lyssnar man. Det finns också stora förväntningar på att han ska uttala sig politiskt. När han 2011 skrev ett brev till Syriens president Assad och uppmanade till en demokratisk övergång, kritiserades han för att agera för kraftlöst och för sent.

För bara några dagar sedan intervjuades Adonis av tidskriften New York Review of Books och fick svara på just den kritiken. I intervjun sa han också följande om intellektuellas roll: ”Författare ska alltid sitta fängslade, för det betyder att de talar sanning. Genom att inte sitta fängslade betyder det att de inte berättar sanningen.”

Adonis är en författarpseudonym för Ali Ahmad Said. Han föddes 1930 i Syrien och växte upp under fattiga omständigheter. Fadern var bonde, men uppmuntrade Adonis poesiintresse och lärde honom läsa, trots att han inte fick börja skolan förrän han var 13 år. Efter universitetet blev han politiskt aktiv och fängslades. Efter frigivningen 1956 gick han i exil till Libanon, för att senare lämna Mellanöstern för Europa och Paris. Namnet Adonis tog han efter att upprepade gånger ha blivit refuserad under sitt eget namn.

Han skriver i en modernistisk tradition, men med djupa rötter i Mellanösterns litteraturhistoria och myter. Arabvärlden förenas med Västerlandet i hans diktning.

Dagermansällskapet har uppmärksammats för att pricka in Nobelpristagare före Svenska Akademien hinner fram till dem. Bengt Söderhäll skruvar lite på sig när Nobelpriset nämns, inte helt bekväm med kopplingen som gjorts mellan de två. Återstår att se hur Dagermanpriset till Adonis påverkar hans chanser att få Nobelpriset.

Ladbrokes kanske redan nu har svaret.

*

Läs mer: Dagermanpristagare med clownnäsa