Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetarbladet

Annons

socialdemokratisk tidning, startades 1901 som månadstidningen Gefle Arbetarblad, som 1902 antog namnet Arbetarbladet med Olof Danielsson som förste styrelseordförande. Arbetarbladet kom först ut som veckotidning, senare varannan dag, 1905 som daglig eftermiddagstidning och från 1962 som morgontidning. Spridningsområdet är Gästrikland och Norduppland.
De första redaktionslokalerna låg på Västra Islandsgatan 8. 1903 flyttades redaktionen till Norra Kungsgatan 19 och 1914 till eget hus på Hattmakargatan 12. Byggnaden om- och tillbyggdes 1943-1944. Fasaden mot Hattmakargatan fick 1943 en granitrelief, "Till arbetets ära", som visar en sågverksarbetare och en hamnarbetare. Konstverket utfördes av Edvin Öhrström, känd för glaspelaren på Sergels torg i Stockholm.
Den förste redaktören var Robert Ågren. Emil Rosén var chefredaktör 1903-1908, följdes av Fredrik Ström till 1910, Nils Sigfrid Norling till 1948 och Yngve Möller till 1972. Bland senare chefredaktörer märks Ewert Söderberg, Rune Sjögren, Sven-Oskar Ruhmén, Per Fagerström och Kennet Lutti.
Författaren, politikern och folktalaren Fabian Månsson var verksam på Arbetarbladet 1904-1912 liksom en tid även Mauritz Västberg. Bland senare tiders redaktionspersonal kan nämnas Anita Gradin, som senare gjorde politisk karriär, blev statsråd, ambassadör och 1995 EU-kommissionär efter Sveriges inträde. Hon arbetade på tidningen åren 1955 och 1956 efter tre år på Svenska Skogsarbetareförbundets huvudkontor i Gävle.
Tidningen utsattes i början för flera tryckfrihetsåtal. Bland annat satt Emil Rosén en månad i Gävlefängelset för att Fabian Månsson 1908 i en ledare förolämpat den tyske kejsaren. Under andra världskriget konfiskerades tidningen tre gånger då Nils Sigfrid Norling kritiserade Sveriges eftergifter mot Tyskland och skrev antifascistiska artiklar.
Under åren 1914-1915 gav Arbetarbladet ut "Ljus och jord, demokratisk folktidning för Dalarne, Gästrikland och Norra Uppland". Den fick en efterföljare i Hälsinglands Folkblad, som överlevde till 1935 med Adolv Olsson som redaktör.
Arbetarbladet ägdes till en början av Tryckeri- och Tidningsföreningen, som 1937 bildade aktiebolag. 1992 övergick tidningen till koncernen Avisas ägarskap, men köptes 1994 tillbaka med hjälp av lokala fackföreningar, partiorganisationer och privatpersoner.
Sedan 2003 ingår Arbetarbladet i MittMedia-koncernen. I samband med den förändringen ändrades också tidningens format från berliner till tabloid.
De båda Gävletidningarna har i GävleTidningar AB gemensam annonsavdelning och trycks i samma press men har separata redaktioner. Visst redaktionellt samarbete förekommer dock via Gävle Nyhetsbyrå AB.
Bland senare tiders verkställande direktörer kan nämnas Bo Präntare, tidigare kanslichef i presstödsnämnden och senare ägare till Hälsinge-Kuriren, samt Anders Bauer, känd sportkommentator i TV på 1960-talet.

Wikström, V: Glimtar ur Arbetarbladets 75-åriga historia. Se även Hadenius, S: Två seklers press i Gästrikland (ingår i STF:s årsskrift 1982); Hasselberg, G: Press och litteratörer (ingår i Ur Gävle stads historia).

Annons