Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Avskaffa alla trafikregler!

Kära riksdag, regering och medtrafikanter. Låt oss avskaffa alla trafikregler. Skrota dem, rakt av. Trafikljusen kan finnas kvar för fordon med någon form av motor, men ingen annan behöver ta hänsyn till dem.

Övergångsställen, vilken funktion fyller de? Låt fotgängarna gå över gatan var de vill. Det gör de redan. Strunta i högerregeln, den som kommer först har företräde. Och så vidare.

Under min 35-åriga bilförarkarriär har jag aldrig varit inblandad i någon större incident. En och annan brevlåda har rykt och en framskärm fick knackas ut under mitt första år som körkortsinnehavare, men i övrigt har jag klarat mig bra.

Dock börjar jag nu bli allvarligt rädd, både för min egen och andras del. Jag tycker trafikklimatet, precis som samhället i övrigt, blir allt råare och hårdare. Att jag som bilist har förkörsrätt vid grönt ljus är en utopi.

Jag börjar med de odödliga cyklisterna. Självmordspiloterna som äger vägen och inte behöver ta hänsyn till något eller någon. Inte rödljus, stoppskyltar eller högerregler och definitivt inte till fotgängare eller bilister.

Dessa hjulburna våghalsar kastar sina fordon framför och mellan bilar, bussar och gående. Peppar, peppar, ta i trä, det är ett under att jag inte kört på någon.

Ännu. Ibland beror det enbart på att jag är en skicklig och observant bilförare. Jag har fantasi och kan förutsäga farliga situationer.

Fotgängarna är inte bättre. När jag satt på bussen häromdagen gick en ung kvinna på trottoaren med barnvagn och två små barn i släptåg. Chauffören körde mycket långsamt, men fick trots detta tvärbromsa när kvinnan oväntat ändrade riktning och styrde vagnen ut framför bussen. Ingen kör ju på en bebis, eller hur?

Busschauffören tutade, han blev förmodligen rädd, det skulle jag ha blivit. Till svar fick han ett finger i luften. Den unga kvinnan såg arg ut och ropade något efter oss. Det bådar gott att hennes barn får lära sig trafikvett redan i unga år...

Hur många av oss har inte, med hjärtat i halsgropen och adrenalinet pumpande, varit med om samma sak? Fått ställa sig på bromsen när en barnvagn dyker upp framför bilen? Vi kanske svär, tutar eller hytter näven åt vagnskjutaren. Om denne överhuvudtaget reagerar brukar det vara med ett oförstående ansiktsuttryck: "Vad då? Du är ju skyldig att stanna för mig."

Jag vet att det är anarki i trafiken och jag kör så långsamt när jag närmar mig ett övergångsställe, men jag har varken ögon i nacken eller är Gud den Allsmäktige.

Se till att du har ögonkontakt med mig och att min bil är på behörigt avstånd innan du skickar ut ditt barn som sköld.

Ibland är jag rent ut sagt förbannad, det är ju så att rädsla föder ilska. Men det är definitivt ingen bra känsla i trafiken. Nej, i stället har jag försökt tänka till och konstruera ett bra förslag till hur irriterande ögonblick kan minimeras; vi avskaffar alla trafikregler eftersom de är överflödiga.

Inget bra förslag?

Jo, det kräver en hel del omställning i tankarna, men jag är övertygad om att det är ett fungerande alternativ till den nuförtiden ej fungerande trafiksituationen.

Ibland tar jag mig en promenad intill en cykelbana. Ibland på den. Det är intressant att se marodörernas reaktion när jag går ut framför deras cykeldäck.

Självklart håller jag koll så jag inte blir påkörd, men jag tänker att det kan ge en tankeställare nästa gång de vill kasta sig ut framför min bil. Ärligt talat tror jag inte taktiken fungerar, de brukar svära åt mig och göra obscena gester.

Men, men, skam den som ger sig.

Carina Aynsley

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare