Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barn placeras i hem som inte granskats – soc i Gävle bryter mot lagen

Över 800 ensamkommande barn jourplacerades av socialtjänsten i Gävle förra året.
Många hamnade i privata familjehem som kommunen inte hunnit granska.
Men socialchef Mats Collin ser inga större risker för barnen.

Mer än 30 kommuner har anmält sig själva enligt lex Sarah. Orsaken är att de inte längre klarar av att ta emot ensamkommande flyktingbarn på ett tryggt och rättssäkert sätt.

Dit hör dock inte Gävle kommun som tycker sig ha situationen under kontroll. Detta trots att utredningsgruppen för ensamkommande barn hanterade 833 ärenden under 2015. Först under senhösten fick gänget på åtta personer en personalförstärkning från andra avdelningar vilket minskade den hårda belastningen något.

– Det har varit en extremt hög ärendebelastning, säger Marie Haliliovic, chef för utredningsgruppen för ensamkommande barn.

Enligt socialtjänstlagen får kommunen inte placera ett barn i ett familjehem eller jourhem som inte är utrett av en socialnämnd. Men när det gäller de ensamkommande barnen är det precis vad som sker, visar GD:s granskning.

Platserna i hvb-hem (transitboenden) har sedan länge tagit slut och socialtjänsten har därför börjat hitta andra lösningar för de barn som ska stanna i kommunen. Många placeras tillfälligt hos släktingar och sedan augusti har kommunen börjat vända sig till privata bolag som erbjuder platser i familjehem.

De privata hemmen är inte utredda av socialtjänstens egen familjehemsgrupp utan här har kommunen förlitat sig på bolagens omdömen om familjerna de knutit till sig.

Om man jämför med de krav som socialtjänst Gävle ställer på sina egna utredningar – är de lika noggranna?

– I ärlighetens namn har jag inte läst någon utredning av ett konsulentstött hem eftersom de är jourplaceringar som inte passerar nämnden på det sättet. Så jag kan inte jämföra, säger förvaltningschef Mats Collin.

Men en som kan jämföra är Anneli Törnblom, chef för familjehemsgruppen som skärskådar tänkbara familjehem åt kommunen.

– Privata bolag växer upp som svampar ur jorden just nu och vi vet att det finns brister i deras utredningar. I vissa fall nöjer de sig med registerutdrag och telefonkontakt med familjerna. Vi gör alltid flera intervjuer öga mot öga, tar referenssamtal – inte bara av nära vänner utan även arbetsgivare och andra. Och framför allt så ställer vi inte bara bekväma frågor, vi försöker alltid ta reda på vilka grunder man vill bli familjehem. Handlar det bara om att tjäna pengar så faller familjen bort, det krävs att man är engagerad, säger hon.

Hon menar att det enklaste är att gå till sig själv: Om ditt eget barn skulle placeras, hur noggrant skulle du vilja att hemmet var utrett?

– Vi kan aldrig göra avkall på familjehemsvårdens kvalitet. Det handlar om samhällets mest utsatta barn och måste göras noggranna utredningar, säger hon.

Och lagen säger alltså att en socialnämnd inte får placera ett barn i ett familje- eller jourhem som den själv inte kan gå i god för är lämplig. Reglerna gäller oavsett om det handlar om ett barn fött i Sverige eller ett barn som kommer hit utan mamma och pappa från ett annat land.

– Även jourhem för kortare placeringar ska vara utredda. Det finns inga lättnader för ensamkommande barn, däremot vet vi att många kommuner har svårt att hinna med detta, säger Katrin Westlund, jurist på Socialstyrelsen.

Förvaltningschef Mats Collin tycker dock att det är mindre viktigt med noggranna utredningar när det gäller tillfälliga jourplaceringar.

– Det ligger i sakens natur att när man vill göra en kort jourplacering så blir vi mindre omfattande i våra egna utredningar. Det är när barnet ska bo permanent som man vill göra en djupdykning och noggrannare se om familjens situation matchar barnets behov och lite sådana saker, säger han.

Men Socialstyrelsen menar tvärtemot att just jourhem, som kommit att spela en allt större roll i samhällsvården, i viss mån har ännu högre krav på sig än familjehemmen. Till exempel måste jourhemsföräldrar ha förmåga att hantera krisreaktioner hos barn och unga.

"Uppdragets karaktär, att i sitt hem med kort varsel ta emot ett eller flera barn för kortare perioder, ställer särskilda krav när det gäller de tilltänkta jourhemsföräldrarnas kompetens. Jämfört med ett familjehem har ett jourhem i allmänhet fler kontakter att samarbeta med, vilket ställer krav på flexibilitet och samarbetsförmåga", skriver Socialstyrelsen i sin handbok för placeringar av barn och unga.

Runt 100 av barnen som kom till Gävle 2015 bor i dagsläget i outredda familjehem. Placeringarna, som socialchefen kallar tillfälliga, har pågått i över fem månader för några av barnen.

Så hur ser du på att barn placeras i hem som inte är utredda av Gävle kommun?

– Utifrån att det är en jourplacering och det inte bara är hem som är plockade, det har ju gjorts en bedömning och det finns ju kompetens hos konsulenthemmen också. Så att göra jourplaceringar på de grunderna ser jag inte som någon hög riskfaktor, säger socialtjänstchef Mats Collin.

Fotnot: Av de 833 barnen som sökte asyl i Gävle anvisades 201 till Gävle kommun för en långvarig placering. Resten fick, efter jourplacering, veta att de ska tas emot av en annan kommun.

Läs även:

Villiga familjehem utreds inte – trots att behovet finns

Mottagande av de ensamkommande barnen granskas

Följ nyhetsflödet och få pushnotiser om viktiga händelser från ditt närområde. Ladda ner Gefle Dagblads nya app här, till Iphone eller till Android!