Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barns rätt till skolgång

Annons

Sverige rykte som ett barnvänligt land har flera gånger solkats av den kritik som FN:s barnrättskommitté levererat. Nu tycks det vara så dags igen. Det handlar om Sverige oförmåga att ge klara besked om gömda flyktingbarns rätt till skolgång.

Det borde ju vara hur enkelt som helst. Alla barn, precis alla, har rätt till skolgång och utbildning. Svårare än så är det ju inte.

Men regeringen fumlar med frågan på ett skandalöst sätt.

I förra veckan hördes regeringen för tredje gången av FN:s barnrättskommitté i den här frågan. Men inte heller denna gång kunde regeringen ge ett klart besked. Man hänvisade i stället till en nyligen tillsatt utredning. Frågan har i och för sig utretts en gång tidigare, men icke desto mindre vill regeringen utreda vidare.

Utbildningsminister Jan Björklund, FP, svävade inte på målet när han intervjuades i Ekots lördagsintervju i januari förra året. ”Sverige ska följa barnkonventionen, de här barnen har rätt till skolgång.”

Men verkligheten ser inte ut så. Det finns inget riktigt regelverk som reglerar de gömda barnens rätt. I dag är det upp till enskilda rektorer och skolor att besluta om, och i vilken omfattning, man ska ta emot gömda flyktingbarn. Barnens situation förvärras av att polisen kan hämta dem på skolan, eller skugga dem när de går ”hem”. Det innebär också att barnens föräldrar ofta inte vågar skicka sina barn till skolan.

Detta är alltså inte acceptabelt. Regeringen måste ta sig samman och genom lagstiftning garantera de gömda barnens rättigheter. I Norge och Italien har alla gömda barn getts skyddade identiteter och laglig rätt till skolundervisning. Dessutom har skolorna gjorts till frizoner, vilket innebär att polisen inte har rätt att hämta barn där, eller på väg till eller från skolan.

Det borde Sverige ha infört för länge sedan. I stället förbereder man nu en ny utredning. Tidigast om ett år kan den vara klar. Unicefs barnrättsjurist Christina Heilborn är starkt kritisk. ”Det har redan gått alldeles för lång tid. Det är inte acceptabelt, det är 20 år sedan Sverige skrev under Barnkonventionen.”

I Barnkonventionen, liksom i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna betonas barnens rätt till skolgång och utbildning.

Regeringen behöver alltså bara lagfästa två grundläggande beslut. Alla barn, precis alla, har rätt till skolgång och utbildning. Skolorna, och barnens väg till och från skolorna, blir frizoner där polisen inte får ingripa annat än i rent skyddssyfte om barn befinner sig i fara.

Svårare än så är det inte...