Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bärplockare avhysta av polisen

Bärplockare i Björke lämnar skräp och dålig stämning efter sig när de slår läger i skogen.

– Jag blir så förbaskad över att de inte kan uppföra sig, säger markägare Ulla-Britt Lindgren.

Förra veckan hade GD en notis i tidningen om att östeuropeiska bärplockare blivit avhysta från ett skogsområde i Björke. Polisen var där och gav dem till klockan 24 på sig att lämna platsen.
Efteråt hade bärplockarna tänt en så stor brasa att räddningstjänsten fick rycka ut och släcka den.
Markägaren Bengt Lindgren är mycket upprörd över brasan.
– Elden var två meter hög. Trädkronorna hade kunnat börja brinna. Om det blåst också hade elden kunnat få riktigt snabb spridning, säger han.
Det var hans hustru Ulla-Britt Lindgren som ringde polisen i måndags förra veckan.
– Första gången jag såg bärplockarna var för tre veckor sen. Då var de åtta stycken. Sen blev de fler och fler. Jag har hört att de kommer från Rumänien, Bulgarien och Vitryssland, säger hon.
Bärplockarna flyttade – cirka sex kilometer in i skogen på andra sidan bilvägen.
Nu har de slagit upp sina tält och presenningar på en mark som ägs av Stora Enso.
Mellan träden har de spänt upp linor som tvätten hänger och torkar i.
Från platsen är det långt till närmsta sjö men här och där syns vita dunkar med vatten.
Maten förvaras under presenningar i det starka solskenet. Stanken från föda i förruttnelse är påtaglig på vissa punkter i lägret.
Längre in i skogen finns presenningar som ligger nästan platta mot marken. När man lyfter fliken på dem syns gamla madrasser, kuddar och täcken därinne.
Svarta fläckar av eldstäder breder ut sig lite varstans och soporna har slängts i stora högar i skogen.
Exakt likadant såg det ut på makarna Lindgrens mark så sent som förra veckan.
I går var makarna på platsen för att röja undan efter bärplockarna. De samlade ihop sopor, kläder, kastruller och gammal mat i flera sopsäckar.
Ulla-Britt Lindgren säger:
– Jag missunnar dem inte bären. Jag blir bara så förbaskad över att de inte vet hur man bär sig åt i skogen. Att man inte lämnar sopor efter sig, att man inte får elda och att allemansrätten bara ger rätt att stanna i 24 timmar utan markägarens tillstånd.
Branddoften hänger fortfarande kvar där tält och presenningar varit uppsatta.
– Folk vågade inte gå förbi här då. En gång mötte vi en tjej som red i närheten. Hennes häst hade reagerat med rädsla när de passerade tältlägret, säger Ulla-Britt Lindgren.