Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bawar Ismail: Att kritisera idiotiska teorier är inte populism

Det är populistiskt att kritisera identitetspolitik, enligt DN Kultur. Trams, tycker ledarsidans Bawar Ismail.

Annons

Hur mår den svenska högern i dag? Det undrade Dagens Nyheters kultursida som fick för sig att granska några liberala ledarsidor och borgerliga profiler. Vad som hade kunnat bli en intressant granskning av hur den svenska liberalismen utvecklats sedan 2010 resulterade tyvärr i tre artiklar av rent nonsens.

Tre artiklar. En om Göteborgs-Posten, en om Expressen och en sista del som handlar om vad en rad borgerliga debattörer skrivit på Twitter. Ledarskribentskollegan Sakine Madon har pedagogiskt förklarat varför DN Kulturs granskning hamnade så snett, likväl har Expressens Anna Dahlberg och Hanne Kjöller i varsina texter sågat sönder den så kallade granskningen.

Men det här är inte ytterligare en text som besvarar vad DN Kultur tycker är okej liberalism eller inte. För det finns ett djupare problem i deras artikelserie om den svenska liberalismen. Vurmandet för så kallad identitetspolitik.

Det är författaren Mattias Hagberg som skrivit granskningen för DN Kultur. Och genomgående i hans texter sätter han ett likhetstecken mellan identitetspolitik och antirasism, jämställdhet och jämlikhet.

För de läsare som inte förstår vad identitetspolitik innebär kommer här ett litet försök till förklaring: identitetspolitik handlar om att låta marginaliserade grupper, eller dess självutnämnda representanter, komma till tals. Det görs genom att lyfta fram individers (eller snarare gruppens) erfarenheter av sin kulturella, etniska eller religiösa bakgrund.

Det är identitetspolitik när debattörer kräver representation av grupper med specifika bakgrunder. Det är identitetspolitik när man kräver "trygga rum" för minoriteter. Det är identitetspolitik när man kräver särrättigheter för sin grupp.

Låter detta som liberalism? En ideologi som bejakar att varje medborgare ska behandlas lika inför lagen?

Nej, eller hur? Identitetspolitik är inte liberalt. Man behöver inte ha gått på Liberala ungdomsförbundets ideologiska baskurs för nya medlemmar för att förstå detta.

Men DN Kulturs Mattias Hagberg bryr sig inte om det. Nej då, han vill i stället sätta negativa etiketter på alla möjliga ledarsidor och debattörer. Han insinuerar exempelvis att det är populistiskt att kritisera identitetspolitik. Hagberg skriver bland annat:

"Mycket som tidigare var viktiga ”mjuka frågor” bakas nu ihop till en farlig och separatistisk identitetspolitik (...) Jag vet inte om jag ska kalla denna hållning konservativ eller populistisk. Men särskilt liberal eller uppkäftig är den inte".

Bang. Det där var ljudet av mitt huvud som slår mot skrivbordet. Det är inte populistiskt att kritisera idiotiska teorier eller fenomen. För vad är identitetspolitik om inte just farligt? Den cementerar skillnader människor emellan. Identitetspolitik bidrar till ett offentligt samtal där individers hudfärg eller etnicitet hamnar i fokus, i stället för vilka åsikter och idéer man uttrycker. Det senare är centralt för en liberal ordning, det förra är snarare liberalismens motsats.

I Hagbergs värld är det alltså populism om liberaler försvarar den liberala demokratin och ett offentligt samtal som just handlar om idéer.

Jaha, förlåt mig då DN Kultur om jag vill se ett samhälle där min hudfärg inte definierar mig för evigt och alltid. Som liberal anser jag att mina meriter och idéer trumfar vilken kulturell bakgrund jag råkar ha.

Identitetspolitiken däremot, den söker bara låsa fast mig vid min hudfärg.

Läs mer: Bawar Ismail: Jag blir så trött på vänsterns husblatte-retorik

Läs även: Bawar Ismail: Rasism bryts inte med rastänk