Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bawar Ismail: Bamse är inte lösningen på Sveriges allvarliga problem

Borde Sverige bli "snällt" för att tackla samhällsproblemen? På sistone har sådana önskemål lyfts fram i debatten. Men ledarskribenten Bawar Ismail är inte helt såld på idén.

Annons

De allra flesta människor tycker nog att man bör vara snäll. Var generös och ödmjuk, tänk gärna på dina medmänniskor och hjälp den som är utsatt eller i nöd.

Men när det gäller politiken? Ska vi hantera de allvarliga problem Sverige står inför med "snällhet"?

När Erik Ullenhag kandiderade till posten som partiledare för Liberalerna var detta just hans grundläggande budskap. Sverige skulle bli snällt och med nyfikenhet och ödmjukhet skulle man tackla de svåra frågorna.

Han fick senare medhåll från Aftonbladets socialdemokratiska ledarsida. Tidigare i juli skrev ledarskribenten Susanna Kierkegaard att man inte längre får vara snäll i Sverige. I skribentens ögon har en ny åsiktskorridor byggts upp, ett samtalsklimat som straffar de röster som efterfrågar mjuka tag. Med seriefiguren Bamse som auktoritet önskar Kierkegaard därför att man ställer lägre krav på elever i skolan, att man underlättar för människor att leva på bidrag och att det inte ska vara självklart att kunna utvisa kriminella som begått allvarliga brott i Sverige.

I ett annat, tryggare Sverige hade sådana önskningar flugit förbi utan något större surr i debatten. Men inte nu. Det finns en rad samhällsproblem som riskerar att slita itu vårt land, allvarligt skada medborgarnas tilltro till myndigheterna och tillit medmänniskor emellan.

Först av allt lider Sverige fortfarande av en misslyckad integration. Skillnaderna mellan inrikes födda svenskar och utrikes födda vad gäller arbetslöshet är fortfarande stora, men också när det kommer till gymnasiebehörighet för utrikes födda elever kontra inrikes födda. Vi ser även en växande etnisk segregation runt om i landet.

Läs mer: Bawar Ismail: Låt inte utanförskapet gå i arv

Allt detta förstärker utanförskapet. Samtidigt betecknar polisen 60 områden som utsatta där det finns kriminell påverkan på lokalsamhället, varav 23 områden är särskilt utsatta. Sakta men säkert växer parallellsamhällen fram. Delar av Sverige där statens våldsmonopol och auktoritet utmanas av kriminella gäng, dödligt våld, bilbränder, hedersförtryck eller religiös extremism.

Hur ska vi tackla dessa enorma problem med "snällhet"?

Att vara snäll betyder givetvis inte att man per automatik är naiv och korkad eller att man väljer att blunda för problemen. Men om politisk snällhet betyder att det ska bli lättare att gå på bidrag, att man ska ställa lägre krav i skolan eller att man ska driva en slapp kriminalpolitik bör det med all rätta kritiseras och stoppas.

För hur snällt vore en sådan politik för de människor som påverkas direkt av den misslyckade integrationen och det växande utanförskapet? Mer bidrag kommer inte att på ett magiskt vis förflytta arbetslösa nysvenskar från hem till arbetsplats. Lägre förväntningar på nyanlända elever i grundskolan kommer inte att stärka deras svenskinlärning eller möjligheter att nå gymnasiet. Och hade en slapp kriminalpolitik bidragit till tryggare gator och bostadsområden hade Sverige inte haft något problem med gängkriminalitet, bilbränder och dödligt våld i dag.

Man får jättegärna lajva Bamse. Men den som tror att det kommer att lösa våra allvarliga samhällsproblem har ingen aning om vad som står på spel.

Läs även: Bawar Ismail: Moderaterna går i täten för att vända integrationskrisen