Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bawar Ismail: Kulturrelativismen försöker göra comeback i corona-krisen

 
Corona: Kultur
Visa alla artiklar

Håll avstånd, skaka inte hand! De allra flesta av oss följer förhoppningsvis myndigheternas rekommendationer i dessa corona-tider. Och detta har lett till en uppsjö av nya sätt att hälsa på varandra. Det nuddas med armbågar, folk klackar med fötterna medan andra tar sig på bröstkorgen och bugar lätt mot varandra. Det är inga konstigheter, eller hur?

Men kommer ni ihåg alla hetsiga debatter om handskakningar som avlöst varandra de senaste åren? Ta det mest uppmärksammade fallet med miljöpartisten Yasri Khan, exempelvis. Khan var nominerad till en plats i Miljöpartiets partistyrelse och våren 2016 ställde han upp för en intervju med TV4. Det hade kunnat bli en enkel liten intervju som snabbt föll i glömska. Men så vägrade Khan att skaka hand med den kvinnliga tv-reportern. Detta eldade på krisen som skakade Miljöpartiet vid den här tidpunkten. Intervjun skedde nämligen mitt i den så kallade Kaplan-krisen, som utlöstes när dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) avslöjades med att ha haft samröre med tvivelaktiga organisationer.

Handskakningsdebatten som följde tv-intervjun fick till slut statsministern att reagera. Stefan Löfven (S) deklarerade att vi faktiskt skakar hand med varandra i Sverige, oavsett kön.

Det är fullt förståeligt att folk blir upprörda över att politiker, i det här fallet någon som var nominerad till ett tungt partiuppdrag, vill göra skillnad på män och kvinnor. Ja, det finns givetvis rimliga förklaringar till varför man inte vill skaka hand med någon från motsatt kön. Det finns religiösa och kulturella skäl, inom vissa kulturer kan det även anses vara uttryck för respekt.

Men i ett land som Sverige, där jämställdhetsarbetet kommit så långt och där handskakning är en självklar norm? Här blir det snarare respektlöst, oavsett avsikt.

Några skribenter där ute på landets kultursidor har tänkt till och reflekterat över detta. Med myndigheternas corona-rekommendationer borde väl statsminister Stefan Löfven ångra sitt uttalande om handskakning? Det är ju inte alls bra att skaka hand nu!

Kulturskribenten Maria Schottenius skriver i DN att Löfven bör ”äta upp sina gamla, sturska dumheter” för sin ”uppläxning” av Khan. I GP Kultur får Schottenius understöd av America Vera-Zavala som undrar om statsministern fortfarande tycker att det är osvenskt att inte ta i hand.

Att kulturrelativiseringen skulle försöka göra en comeback under corona-krisen hade jag inte förutspått. Vi lever verkligen i underliga tider.

Vi tar det därför långsamt: Myndigheternas hälsorekommendationer är inte detsamma som religiösa och kulturella regler för hur man ska bemöta varandra. Rekommendationerna är tillfälliga, tillkomna för att rädda liv i en alldeles exceptionell tid. Det ger inte män som vägrar att skaka hand med kvinnor rätt. Ett sådant förhållningssätt är fortfarande bara produkten av förlegade attityder.

En vacker dag kommer vi förhoppningsvis att återgå till att skaka hand med varandra igen. Statsministern har alltså inga dumheter att äta upp.