Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ahlgrens förändrade Villastaden

/

När Villastaden planerades ville man skapa lantlig ro med närhet till stadens fördelar. I dag berättar husen om en spännande period i Gävles historia.

Annons

Familjen Ahlgren byggde inte bara fabriker. De byggde bostäder också. Nya, stora och representativa villor på attraktiva tomter i Gävles hetaste bostadsområde Villastaden. Med utsikt över Stadsträdgården (på den tiden var sikten betydligt friare) och märkvärdigt ritade av arkitekter från Stockholm symboliserade villorna makt och status. Men de berättar också om vår historia och utvecklingen under en blomstrande period för handeln och industrin.

Planeringen av Villastaden skiljer sig mycket från Gävles rutformade stadsplan. Industrialiseringen och nedsmutsningen av städerna kom med ett nytt intresse för natur- och friluftsliv. När Villastaden växte fram gjordes trädgårdarna stora. Man ville skapa en lantlig ro med närhet till stadens fördelar.

Birgitta Lundblad är lokal historiker och har skrivit flera böcker. Hon har inventerat villorna i Villastaden genom byggnadsnämndens protokoll, tomtböcker och ritningar.

– Det är flera i familjen Ahlgren som har bytt inom området och hunnit bo på två ställen i Villastaden, säger Birgitta.

Adolf Ahlgrens villa ritades av Knut Perno från Stockholm och de två verkade känna varandra. Pernos pappa var grosshandlare och Birgitta har bland annat hittat gratulationskort som Perno och Ahlgren skickat till varandra. Perno ritade många fina hus i Stockholm, men bara Villan i Gävle. Huset skiljer sig på flera sätt. Dels genom arkitekturen och läget på en höjd, men också genom konstnären Filip Månsson som gjorde dekorativa tak- och väggmålningar. Byggnadens fasad är av putsad sten och har valmat sadeltak av tegel. Ytterdörren är omgiven av granitkolonner.

Birgitta har varit inne i Villan och kan berätta hur där ser ut. Från en mindre förstuga kommer man till en stor hall med ekboaserade väggar och taket dekorerat av Månsson. På var sida om hallen ligger salongen och vardagsrummet med kombinerade uppgifter som herrum och bibliotek. Härifrån finns en lönndörr med trappa direkt ner till vinkällaren. Salongen är avdelad av två joniska kolonner. Rummet har rokokokaraktär med målade dörröverstycken och takmålning. En välvd dörröppning leder ut till ett absidformat blomsterrum som även har kontakt med matsalen och där finns en fint dekorerad öppen spis. I fil med matsalen ligger serveringsrum, jungfrukammare och ett stort kök. En bred trappa leder till övervåningen med sovrummen, badrum och balkonger.

– Jag har märkt att det finns ett stort intresse för husens historia, säger Birgitta. Och jag hoppas att ju mer gävleborna lär sig, desto mer varsamma blir de i samband med renoveringar och tar tillvara husens särskilda kvalitéer.

1. Direktör Adolf Ahlgren började 1916 att bygga Villan på höjden på Branta Gränd. Den herrgårdsliknande tvåvåningsvillan i tjugotalsklassicism med 575 kvadratmeter boyta blev inflyttningsklar 1917. Arkitekt var Knut Perno från Stockholm och byggmästare Ansgar Fahlstedt i Gävle. Adressen är Branta gränd 3/Tegnervägen 3 och från början sträckte sig fastigheten över sammanlagt fyra tomter på tillsammans 5 000 kvadratmeter på den tidigare så kallade Strömbacken. Ända in på 1900-talet fanns där arbetarbostäder och en bondgård. Adolf flyttade in med sin fru Anna, tre söner och tre döttrar. Anna bodde kvar till 1966 då hon avled. Efter det användes villan under flera år av företaget för möten och representation.

2. Samma år, 1916, byggde disponenten på Ahlgrens, Karl Johan Wahlund en jugendvilla på Kungsbäcksvägen 17. Arkitekten är okänd men byggmästare var Ansgar Fahlstedt i Gävle som även byggde direktören Adolf Ahlgrens villa. Wahlund var ägare av fastigheten till år 1934, då den köptes av Ahlgrens tekniska fabrik som ägde den mellan 1934 och 1936.

3. Även Adolfs svägerska Sigrid Ahlgren byggde samma år, 1916, på Tegnervägen 8. Sigrid var änka efter Fredrik Ahlgren som startade fabriken men dog tidigt. Arkitekt var Carl Leonard Ericson och tomten omfattade tre nuvarande. Sigrids son Erik övertog fastigheten och vid hans död övergick den till systern Stina och hennes son Tryggve. När Stina dog på 50-talet övertog Tryggve huset och han bodde kvar till 1972. Villan byggdes i klassicistisk stil, från början rappad och svagt ockragul med mörkgrönt tegel på tak och mur. Ny träfasad ändrade stilen på 70-talet. Sigrid ska ha haft en imponerande rosplantering.

4. 1922 byggdes en villa på Runebergsvägen 7. Den var ett typhus från AB Industribostäder och byggherren hette Jöns Törjesson. Robert Ahlgren (son till Bengt) köpte villan 1971 och bodde kvar till 1978. Men innan han flyttade in renoverade han totalt och anlitade Torulf Hedlund som arkitekt.

5. 1972 styckade Tryggve Ahlgren av fastigheten i korsningen Tegnervägen/Runebergsvägen till två nya och byggde själv ett Faluhus i mörkt tegel på Runebergsvägen 3.

6. Arne Sjöström på Gävle Galvan byggde sin villa vid Fridstaplan år 1944, på Floravägen 17. Den ritades av stadsarkitekt Sven Wranér och köptes 1978 av Robert Ahlgren. Han var då VD för Ahlgrensfabriken och ägde huset till 1986.

7. Tomten till Adolfs Villan avstyckades 1967 av sonen Bengt. Tomten som ligger närmast Strömvallen har adressen Branta Gränd 1. Där byggde Bengt sin villa 1969 och arkitekt var civilingenjör Bertil Müller.

Monica Lidén bor sedan 1985 i den trävilla som Robert Ahlgren tidigare bodde i. Monica kom till Gävle 1969 och fick jobb som VD-sekreterare åt Bengt och Robert. När hon letade efter ett hus var det Robert som tipsade om att den var till salu. Från förstukvisten har hon utsikt mot Villan på höjden. När hon flyttade till stan hade både Adolf och Anna Ahlgren redan gått bort, men företaget ägde fortfarande fastigheten.

– Villan är väldigt pampig och speciell, säger hon. Vi hade direktörsmöten där ibland men då var den inte möblerad som ett hem längre. Det var mest matsalen som var iordningställd.

Monicas villa byggdes som ett typhus redan 1922. Men innan Robert flyttade in 1971 totalrenoverade han och förutom en mindre utbyggnad av köket är huset sig likt sedan dess.

– Bara heltäckningsmattorna har jag kastat ut, ler Monika. Jag trivs här, det är ett fantastiskt område. Som att bo på landet fast mitt i stan.

Mer läsning

Annons