Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Häng med på staketvandring!

/

Den som hade en vacker trädgård förr i tiden satte upp ett glest staket så att alla skulle kunna se in. Den som däremot hade en enklare bakgård med sopor och utedass byggde ett tätt och högt plank för att dölja.

Annons

I dag bygger vi hus som tittskåp och sätter gärna upp höga plank utanför. Men är det verkligen känslan av fängelsemurar vi vill ha där vi bor?

Cypresshäckarna växer fram som gröna alternativ och plötsligt ser det ut som julgransförsäljningar på gatan året runt.

Avgränsningar mellan hus är intressanta. Vad hägnar man in? Och vad stänger man ute? Med hjälp av staket, murar, häckar och plank längs tomtgränsen bildas avskilda rum i stadsbilden.

De hjälper till att hålla barn och husdjur inne och eventuella äppelpallare ute. Husets arkitektur och staketets utformning hänger ihop och inhägnader kan skapa både nyfikenhet och ilska. Men de kan också frihetsberöva och vara politiska!

För bara ett par veckor sedan kunde vi läsa i GD om Mezopotamya kulturförening som protesterade mot en mur med taggtråd längs den turk-syriska gränsen.

Kinesiska muren ses av många som en häftig turistattraktion. Men den byggdes som en försvarsanläggning och tiotusentals människor dog under uppförandet. Berlinmuren byggdes av Östtyskland för att stoppa den omfattande flykten från öst till väst.

Innan biltrafiken kom gick djuren på landsbygden och betade fritt. Då satte man upp gärdesgårdar kring åkrar, köksträdgårdar och andra odlingsytor för att stänga de betande djuren ute.

Runt gårdsbebyggelsen gjorde man trästaket med sågade spjälor. Att använda gärdesgårdar som stängsel kring ett bostadshus är alltså en missuppfattning av traditionen.

Det har även funnits inhägnader runt Gävle stad. Namnet Staketgatan är ett minne från den tid då gatan markerade stadens norra gräns. Inhägnaden hjälpte till att kontrollera hur folk rörde sig in och ut, den som skulle sälja varor måste nämligen betala tull.

Tullbomsgatan, kvarteret Tullstuvan och Södertull är andra namn med koppling till den tiden.

Erika Åberg från Länsmuseet vet mer om våra inhägnaders historia. Häng med på en staketvandring i vår stad!

1. Arkitektur och trädgårdsavgränsning som hör ihop. Här på Tegnérvägen böljar sig frontespisen, fasadens utskjutande mittparti, mjukt som en mössa och fortsätter med lika mjuka kurvor i muren.

Samma ljusgröna kulör och tunn, fin puts gör att teglet anas igenom. Krönet är belagt med tegel för god vattenavrinning och lång hållbarhet. Även små hål i muren där vattnet kan rinna ut. Smidesgrind med portal. Stil från jugend.

2. Titta hur fint staketet är anpassat efter huset! Nationalromantisk stil på Floravägen, med grova dimensioner, ursprunglig grind och staket, beslagen i järn i fornnordisk stil. Allt hänger ihop.

Spjälor i grinden och likadana spjälor som dekor på huset. Grindstolparnas knoppar har samma form och karaktär som entréns dekor.

3. Enhetliga staket var ursprungsidén. Här i Vallbacken har en lång del av gatan fortfarande sammanhängande staket.

Från början var alla staket i Villastaden enhetliga och här längs Brunnsgatans norra sida, mellan Gustavsgatan och Parkvägen syns en liten rest av den idén.

4. Folkligt och praktiskt gunnebostängsel. Svetsade nätstängsel som detta var ett enkelt och vanligt sätt att hägna in en trädgård. Det ger ett lätt och luftigt intryck och får ett mjukare intryck i kombination med en häck.

Kan anslutas direkt mot marken utan risk för röta eller rotskador. Kom på 30- eller 40-talet, håller hundarna inne och kaninerna ute.

5. Landsbygdens gärdesgård runt ett 50-talshus. Förr sattes gärdesgårdar runt odlingsytorna för att de betande djuren som gick lösa skulle hållas borta från växande grödor. Nu kan man se dem runt husen i stan och deras ursprungliga funktion har misstolkats.

Gärdesgårdar har blivit populära som tomtavgränsningar runt hus men från början användes de inte alls runt byggnader.

6. Grindstolparna i smide. Det här smidesstaketet har även grindstolpar i smide. Det är ganska ovanligt, de brukar ofta vara i sten eller betong.

Det ger ett snyggt och enhetligt uttryck, rejält och skirt på samma gång, här är det målat i mellangrön nyans. En betongsockel under jämnar ut marken.

7. Klassiskt Bullerby-staket. Ytterligare ett exempel på ett enkelt, klassiskt staket som passar i många sammanhang. Spjälor i trä med spetsar uppåt för god vattenavrinning.

Här bryts det faluröda staketet av med vita stolpar och vit grind vilket matchar det röda huset med vita knutar.

8. Enkelt plank. Om ett staket är högre än en och en halv meter räknas det som plank och då krävs det bygglov. Här den enklaste modellen av raka plankor och falurött, heltäckande och döljande.

Från början antagligen en bakgård med sopor och dass som man inte ville visa upp. Men visst blir man nyfiken på vad som döljer sig bakom ett tätt plank?

9. Dekorativt skrytplank. I boken Vård av trähus av Sören Thurell är den här modellen med dekorativt utformade spjälor benämnd som stadsstaket.

Som ett mönstrat dekorband som skyddar och ringar in men som samtidigt har glipor och vill visa vilken fin trädgård som finns där bakom.

Det här finns i Gamla Gefle och fortsätter även på uthusets fasad som dekorbanden på ett paket.

Mer läsning

Annons