Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hanna och Emelie gör sagolik mosaik

/

Båda har rest en del i världen. Hanna i Australien och nyligen var hon på branschmässa till Bologna och Emelie i Italien och på Cypern där hon gjorde sina första jobb. Men det var på Konstskolan i Gävle som deras vägar möttes och de känner en stor kärlek till Gävle.

Annons

För ett år sedan öppnade Hanna Westin-Skogh och Emelie Solklippa en mosaik-butik på Östermalm och de har redan gjort flera offentliga utsmyckningar. Av sju återförsäljare har de två i Gävle och nu drömmer de om ett uppdrag i sin favoritstad.

– Nya Gävle Strand vore superkul, där det finns så mycket historia. Vi håller precis på att utsmycka fyra trappuppgångar i Hjorthagen i Stockholm. Där var det kungliga jaktmarker en gång i tiden och nu blir det ett bildspel av fasaner på väggarna.

Hanna och Emelie brinner för uttrycksformen och hoppas att människor ska få upp ögonen för vilka möjligheter det finns. De har hela sitt sortiment på 200 artiklar i lager och ingen minimikvantitet på det man handlar. Även en hemmafixare ska kunna använda mosaik. Man kan göra sin egen unika mix och man kan beställa mönster efter en egen skiss.

– Det dyker upp nya användningsområden hela tiden. Till Formexmässan gjorde vi både en mosaikvägg och dukningar med mosaik. Då använde vi bitar som servettyngder och uppläggningsfat för plommon och chokladpraliner.

En annan fördel är att människor blir glada när de ser deras produkter. Mosaik berör och triggar igång den kreativa lusten och ibland har de helgkurser i sin butik. De två har blivit ett starkt team, men det var av en slump de fann varandra.

Hanna växte upp i Årsunda utanför Sandviken och har alltid tyckt om att teckna och måla. Hon var en riktig pysseltjej som byggde dockteatrar och gjorde små spel. Inför gymnasiet valde hon natur och visste inte mer än att hon ville ha ett roligt jobb. Hennes mamma hade en katalog med folkhögskolor och hon tyckte att Konstskolan i Gävle var intressant. I skolan dök det upp en inspirerande tjej från Stockholm och snart hade Hanna och Emelie en lägenhet ihop.

Emelie växte upp i Stockholm och har också alltid tyckt om att skapa. När hon var 15 fick hon ansvar för att ordna en workshop i kyrkan. Hon hade fria händer och mindes att hon hade läst att man kunde krossa porslin och bygga bilder. Emelie gick till Höganäsbutiken och tiggde kakel och till Stadsmissionen och köpte billiga tallrikar. Det blev fantastiska mönster monterade som tavlor på stora gipsskivor. Efter gymnasiet ville hon ta ett sabbatsår i familjens hus på Cypern. Där råkade hon gå förbi en butik med kvällskurser i mosaik. Hon fick jobb i butiken som även gjorde offentliga utsmyckningar. Emelies smak för mosaik växte och innan hon åkte tillbaka till Sverige gick hon flera kurser i Italien om hur man gjorde hantverket från början. Hon kände att hon ville jobba vidare med sitt eget uttryck och kom in på Konstskolan i Gävle. Där bodde också hennes farmor, farfar och moster. När Emelie fick se Hanna kände hon direkt att det var en tjej som hon tyckte om.

Emelie höll en föreläsning om mosaik i skolan och fick ett större uppdrag redan i slutet av tvåan. Tillsammans med Luigi Inganni, konstnär och lärare på Konstfack skulle hon formge 15 entréer åt HSB i Sollentuna. Hanna hjälpte Emelie att göra skisserna och samarbetet var igång.

Hanna kände att mosaiken var perfekt för henne. Hon som alltid hade haft så svårt för att bli färdig kände att det var annorlunda med mosaiken. Först gjorde man en skiss och sen var det bara att följa den. När det är gjort går det inte att fortsätta. Emelie håller med och tycker att det finns en viss befrielse i att när en bild är färdig då är den färdig.

Våren 2008 gick de ut Konstskolan och båda klurade över hur de skulle kunna gå vidare. Emelie hade redan mycket kontakter i mosaikbranschen och ville starta egen grossistverksamhet. Hanna längtade först efter att få resa och åkte med två andra kompisar till Australien. Men hon lovade komma hem till hösten och hjälpa Emelie dra igång mosaikverksamheten. I februari för ett år sedan öppnade de butiken Mosaic Sweden på Artillerigatan i Stockholm och till Formexmässan i våras fick de uppdraget att göra en utställningsvägg på sju gånger två och en halv meter. Väggen har fortsatt på egen turné, bland annat i skyltfönstren på NK och just nu finns en del på Kakeldesign i Gävle.

Där står också en fantastisk möbel. En hel läsfåtölj klädd med mosaik i stället för tyg och stoppning. Den gjorde de till förra Möbelmässan och en har de sålt till ett hotell i Stockholm. Det har rullat på kan man säga. En utsmyckad mur i Äntligen Hemma. Bord åt Lena Linderholm med mönster av hennes tyg på skivorna. Ett uppläggningsfat ska de ta fram tillsammans med designern Tove Adman. Och till årets möbelmässa i februari har de formgett bänkar i betong. Dekorerade med mosaik så klart.

– Mosaik kan man ha överallt. Det är mycket vanligare söderut och vi vill att folk ska våga mer. Det är utmärkt som offentlig utsmyckning eftersom det är både tåligt och vackert.

Drömmen vore ett uppdrag i Gävle. De saknar fikastunderna på Spegeln, middagarna på Helt Enkelt och utflykterna i Boulognern. De åker hit så ofta de kan och har två återförsäljare i stan, Kakeldesign och Designforum.

– Det är spännande att få sälja i en designbutik och hamna i ett inredningssammanhang direkt, säger de. Intresset för mosaik ökar hela tiden. Folk vill sätta sin egen prägel och skapa unika hem med en mix av gammalt och nytt.

Mer läsning

Annons