Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Shoppingens historia – en tur bland handelns hus

/

Förr i tiden fick vi nöja oss med att vänta tills det blev marknad om vi ville shoppa. Så småningom kom det handelsbodar där man kunde handIa året om. I dag kan vi handla i stort sett när vi vill.

Annons

I slutet av 1800-talet byggdes Centralpalatsets saluhall i Gävle och man kunde köpa olika varor som på ett torg fast under tak.

På 50-talet började man bygga butiker på ett helt nytt sätt med stora skyltfönster mot gatan. Tiderna var goda och konsumtionen tog fart. Varuhusen växte fram och plötsligt kunde man gå runt och plocka kläder, husgeråd och mat själv i samma affär.

Det blev en period av slit och släng men i dag har ett nytt intresse för småskalighet, återbruk och begagnat börjat visa sig. Den senaste arenan för handel är Internet och där shoppar vi både begagnat och nytt.

Men trots den nya tekniken längtar vi människor efter möten. Att handla med personlig service vid en delikatessdisk i en saluhall eller under en markis på torget är fortfarande populärt. Tänk bara på Bondens marknad och de nya planerna på att öppna Centralpalatset igen!

Länsmuseets antikvarie Erika Åberg tar oss med på en vandring bland handelns byggnader i stan.

1 Skeppshandel på Packhusgatan

Magasinen på Alderholmen var en central plats för handeln dit varorna kom först. Fartygen kunde lossa varorna som fick nära till marknadsplatserna i staden. En butik för Skeppshandel låg i magasinet Amicitia. Det byggdes 1870 och den gamla butiken har varit intakt med inredning och hyllor ända fram till 2005. Då skedde en ombyggnad till bostad och tyvärr revs största delen av butiksinredningen bort. Magasinen närmast ån har en representativ utformning och utvändigt många detaljer kvar som portar, gluggar och luckor. Fint att se är de gamla hissanordningarna med krokar som sticker ut strax under taket med vilka man hissade upp säckar och tunnor med varor. Gatan heter förstås Packhusgatan.

2 Centralpalatsets saluhall

I dag ser vi saluhallar som något exklusivt med personlig service och provsmakning. När Centralpalatset byggdes 1891 var det så man handlade mat. Butiksinnehavarna vägde själva upp produkterna ur säckar och andra kärl. Gävles saluhall byggdes i källaren till basardelen mot Norra Centralgatan med pelare och ett välvt tak av glas. På kvällarna lystes lokalen upp av åtta elektriska lampor vilket var ovanligt på den tiden. Vid invigningen fanns där 24 butiker, till exempel Hanssons trädgårdsalster, Anderssons hästköttaffär och Fru Ahlströms diversehandel. I dag finns det planer på att renovera lokalen för att öppna en saluhall igen.

3 Dybeckska gården på Köpmangatan

Dybeckska gården mitt i stan var en mötesplats för köpmän där man träffades och köpslog om varorna. Den uppfördes på Köpmangatan efter stadsbranden 1869 som en handelsgård med bostad och rum för representation. Byggherre var grosshandlaren P J Haegerstrand, en av de mest framgångsrika grosshandlarna i Gävle under slutet av 1800-talet. Här fick han utrymmen att bjuda på fina middagar och göra bra affärer. Gården består av en huvudbyggnad, brygghus, uthus och garage. Det nuvarande namnet är från senare tid, familjen Dybeck flyttade in 1960. Gården blev skyddad som byggnadsminne 1995.

4 Berggrenska gården

Här ser man att handelsfamiljerna var mäktiga. Gården byggdes 1813 och klarade sig mirakulöst från stadsbranden. En storslagen privat bostad byggdes på övervåningen med utsikt mot ån och en förnämlig placering mellan rådhus, slott och kyrka. På bottenvåningen fanns det övernattningsrum för gästande handelsbönder. Senare uppfördes den lägre fastigheten mot Kyrkogatan med både bostad och en handelsbod. År 1891 sålde Berggrens son gården till Gefle Stads Borgarskola och fram till 1980 har olika skolor hållit till här. Byggherren Anders Berggren var både köpman och redare, en framgångsrik kombination på den tiden.

5 Konsumvaruhuset

Konsum Alfas varuhus med Gävles första rulltrappa byggdes redan 1937. Det Kooperativa Förbundets arkitektkontor hade en mycket medveten estetisk linje och fastigheten ritades i funkisstil av arkitekten Gösta Hedström. Den funktionalistiska stilen signalerade framtidstro och självständighet. Konsums moderna varuhus fick en form som kan associeras till en atlantångare med ljusa, släta fasader, rundat hörn likt fören på en stor båt och stålrörsräcken som på relingen. Rulltrappan gick till andra våningen med herrkonfektion och restaurang.

6 Stortorget

På torget samsas moderna gallerior med traditionell torghandel. Under 70-talet blev betongen vanlig och ibland kan man undra om arkitekturens skönhetsvärden inte fick samma utrymme längre eller om det bara är smaken som har förändrats? Hur som helst blev byggandet industrialiserat och effektiviserat. Maskiner tog över handarbetet och varuhusen ritades centralt av arkitekter som ibland inte ens hade varit på orten där de skulle byggas. Kedjorna blev allt starkare och i Gävle byggdes hela gator igen för att varuhus och p-hus skulle få plats. Torhandlarna kände sig hotade. Men trots inglasade gallerior vill människor fortfarande handla frukt och blommor ute under en markis.

7 Söders köpmän

När butikslokalerna på Södra Kungsgatan uppfördes lanserades ett nytt sätt att sälja på. Man hade inte byggt för neonskyltar och stora skyltfönster på samma sätt tidigare. Inte hade man exponerat varorna med prislappar så att kunderna kunde stå och välja själva heller. Längre tillbaka när man till exempel köpte kläder syddes de upp efter beställning och man fick försöka föreställa sig hur de skulle se ut på kroppen. Butiksinnehavarna satte ut sina sopkvastar utanför ingången för att visa att de hade öppet. Det var också för att det över huvud taget skulle synas att det fanns en butik eftersom lokalerna var så anonyma mot gatan.

8 Auktionshallen

Svennes Antikbod vid Snusmajas tomt i Gamla Gefle påminner lite om handelsbodarna från förr, med stuvade varor och mycket hantverk. På senare tid har människan börjat inse att konsumtionssamhället tär på naturens resurser. Allt fler väljer att handla begagnat men skälen kan vara olika. Förutom miljömedvetenhet har design från förr ofta hög kvalitet. Gamla saker med själ blir mer personliga och man kan hitta unika föremål som man blir ensam om. Ekonomiska skäl väger tungt för den som är fattig eller vill ha sina pengar till annat. För modeintresserade är det dessutom riktigt hett med vintage.

Mer läsning

Annons