Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Träigt husmode i Gävle

/

Under Husmodet har vi fått följa Länsmuseet Gävleborgs Erika Åberg på temavandringar där vi tittar på olika byggnadsmaterial i arkitekturen. Nu har turen kommit till trä. Ett av de äldsta byggnadsmaterialen i vårt län där det växer så mycket skog.

Häng med på en trävandring i vår stad.

Annons

Träet är lätt att forma för människohanden och det byggnadsmaterial som byggnadsantikvarie Erika Åberg är mest bekant med.

Långt innan vi människor började såga, klöv vi isär stockarna med kilar. Äldsta daterade trähuset i länet är ett timrat härbre från 1298 som fortfarande står kvar. I mitten av 1800-talet växte ångsågarna fram och en fabrikstillverkning av trähus i större skala tog fart.

Den rödmålade stugan med vita knutar har blivit en symbol för Sverige. Men det ser vi, inte minst på denna vandring, att träet är betydligt mer variationsrikt. Trä av bra kvalitet som är byggt på rätt sätt håller dessutom länge, tänk bara på det äldsta härbret som är över 700 år!

Nu för tiden drivs många skogar upp hårt för snabb avkastning. Men snabbväxande träd får längre avstånd mellan årsringarna och blir därför bräckligare. Detta försöker man kompensera genom att impregnera virket med gifter vilket knappast kan ses som miljövänligt.

Även om Erika tycker bäst om att måla, snickrar hon också en del.

– Det var så häftigt på utbildningen, säger hon. Vi fick gå ut i en ekskog och lära oss hur man bedömer träd. Sen fick vi välja lämpliga ekar som vi fällde själva och byggde ett hus av. Det blev ett jättegulligt litet uthus som står inne i Visby.

1 Museets uthus

Innan Länsmuseet byggdes 1940 låg det gårdar med trähus på tomten. När gårdarna revs fick ett uthus vara kvar, det hade hört till en huvudbyggnad som låg vid Strandgatan vid ån. Uthuset har fyrkantshuggna timmerstockar med släta knutar. Genom att titta på knutarna kan man gissa åldern och uthuset byggdes antagligen under första halvan av 1800-talet. Det man kan se tydligt på fasaden är hur stockarna fogades ihop som ett stort 3D-pussel för att bli en stadig byggnad. En av stockarna är hisnande lång och mäter närmare tolv meter! Den är i ett enda stycke, tagen från trädets rot till topp och så långa och grova stockar är svåra att hitta i dag.

2 Rektorsgården i Gamla Gefle

I Gamla Gefle är de flesta husen av trä, men ett skiljer sig. Den gamla rektorsbostaden med bevarad karaktär från 1818 har en träpanel som i utformning och färgsättning imiterar ett stenhus. Framsidan har en grå kulör och dekorationer som ska likna pelare samt ett entréparti som en stenportal. Sten var dyrare och mer exklusivt än trä, men den exklusiva stilen behövdes bara mot gatan. Mot gården är fasaden målad med den billigare rödfärgen.

Förutom att bygga med trä var man beroende av träet för uppvärmning, matlagning, hygien och tvätt. Vi upplever att husen ligger tätt, men på den tiden fanns varken maskiner eller bilar att ta hänsyn till. Den dagliga eldhanteringen, trämaterialet och den täta bebyggelsen gjorde att brandolyckor var vanliga.

3 Landstingshus med trädekor

Ett stenkast från träkåkar och kullerstensgator ligger en fastighet som också har partier av trä men i en helt annan stil, funkis. Landstingshuset, granne med stadsbiblioteket, har gult tegel i kombination med en varmbrun träpanel mellan skyltfönstren och i skärmtakets undertak. Träet ger ett gediget och inbjudande intryck och skärmtaket pekar lite stöddigt uppåt som på en klassisk biograf. Troligtvis byggt i slutet av 1950-talet. Många förknippar funkis med putsade fasader men perioden sträcker sig från 30- till 60-talet och fasadmaterialen varierade mycket. Kännetecknet är att arkitekterna slutade smycka husen med det som man tyckte var onödiga dekorationer och började bygga med rakare linjer med fokus på funktionen.

4 Kyrka med prisad arkitektur

Den katolska kyrkan på Söder ritades av arkitekten Derek Lewis 2002 och har fina arkitektoniska tankar. Den är ett exempel på hur ett modernt hus har anpassats till befintlig bebyggelse. Kvarteret består av huskroppar i olika höjd som följer mjukt Brunnsgatans sluttande backe. Höjd och materialval tar hänsyn till den låga trähusbebyggelsen på Gamla Söder och tar upp de putsade husens karaktär på andra sidan gatan. Hörnsektionen, jalusierna i muren och portarna är av trä. Den stora porten i ek är fint dekorerad med många små kors av exotiskt träslag i relief. En modern kyrkobyggnad som vill vara en integrerad del av samhället. Fick Gävle kommuns nybyggnadspris 2003.

5 Snickarglädje på Vallbacken

Under 1800-talets andra hälft blev det vanligt med snickarglädje. Man började bejaka träet och försökte inte efterlikna stenhusen för att höja statusen längre. I takt med att sågarna och snickerifabrikerna växte fram började det komma monteringsfärdiga hus. Det var en nyhet att kunna beställa färdiga utsmyckningar ur en katalog. De konstfulla utsirningarna kunde vara vackra som spetsarna på en duk och påminner om både virkning och knyppling. Fjällpanel på fasaden är ett annat exempel på hur man skapade en dekorativ och mönstrad yta av trä. På Strömsborgsvägen finns det flera paradvillor med mycket snickarglädje.

6 Orört funkishus

”Titta på dörren!” Utbrister Erika glatt när vi kommer fram till en rödmålad kåk på Sörby. ”Det är originaldörren med stora fönster och trähandtag, visst är den fin?” Hon har hittat ett ovanligt bevarat och orört funkishus, den stil som är snickarglädjens raka motsats. Här finns det ingen utsmyckning eller dekorering alls, men väl uttänkta och fina detaljer. Taktassarna som sticker fram under taket är den yttersta delen på takstolarna. Bara konstruktion och ändå så dekorativa. Fönsterbågarna är målade i en avvikande grön kulör som gör att fönstren ser smäckra ut. Nu har funkisen blivit het igen. I dag bygger man med en nytolkning av epoken på till exempel Gävle Strand.

7 Silvanum hyllar träet

Trähusens trähus Silvanum byggdes ursprungligen som ett skogsmuseum och används nu av högskolans studenter på Trä & design. Silvanum som är latin och betyder skogen, invigdes 1961 som ett av Europas största skogsmuseum. Är alltså på många sätt en byggnad som hyllar trä. Som en lätt svävande paviljong med dekorativ spånpanel på fasaden. Träspån användes förr i tiden som tak och tjärades för att stå emot väder och vind. Gårdsplanen och innergården är belagd med träkubb och genom stora panoramafönster får man kontakt med träden i Stadsträdgården. Sven Wranér ritade byggnaden i samarbete med professor Erik Herlow.

Skogsmuseet informerade om skogsnäringens betydelse och fanns kvar i byggnaden fram till 1986. I dag finns både högskolans Trä & design och Konstcentrum i Silvanum.

Mer läsning

Annons