Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vård som växer

/
  • Foto: Anna Lefvert Arnroth I backspegeln. På Centrum för byggnadsvård i Gysinge ser man i backspegeln, eftersom vissa saker faktiskt var bättre förr, menar Göran Gudmundsson till vänster och Peter Wennberg som startade verksamheten 1990.

En ny folkrörelse är född. Men den här gången är det inga röda fanor som fladdrar eller hallelujarop från missionshus som hörs.

Annons
I en tid när det svenska föreningslivet är på utdöende och allt fler människor väljer sofflocket framför valurnorna växer ett allt större engagemang för våra hus.
Byggnadsvård har blivit trend och de redan frälsta vet var man hittar den bästa linoljefärgen och hur man sköter ett riktigt skurgolv.
- Vi har vuxit nåt enormt. Fått 1 000 nya medlemmar bara under det senaste året, det säger väl en del om läget, säger Ingela Broström, ordförande i Svenska föreningen för byggnadsvård.
När SCB, Statistiska Centralbyrån, för ett par år sedan rapporterade att det svenska föreningslivet var på utdöende, att endast handikapp- och patientföreningar inte tappade medlemmar hade hon just tillträtt som ny ordförande i den snart 30-åriga föreningen.
- Jag såg en helt annan utveckling. Vår förening hade länge varit en liten förening, men sedan maj 2 000 när jag tillträdde har vi fått ungefär 2 000 nya medlemmar. Det dräller in nya medlemmar, berättar hon.

Svenska föreningen för byggnadsvård föddes efter det internationella byggnadsvårdsåret 1975. Miljonprogrammet hade just avslutats, de nya betonghusen hade i många fall fått ersätta gammal bebyggelse som jämnats med marken för att ge plats åt den nya tidens bebyggelse. Alla gillade inte vad de såg. En motreaktion började gry i stugorna. Föreningen arbetar i dag för att väcka opinion i byggnadsvårdsfrågor och hålla kunskaperna om de gamla teknikerna levande. Bland annat håller man byggnadsvårdsläger varje sommar där volontärarbetare under en vecka betalar för att få vara med och rusta upp en byggnad och på köpet lära sig hantverket. Man ger också ut en tidskrift och delar ut stipendier till lovande hantverkare, samt utdelar varje år en "grävskopa" till någon som gjort en riktigt dålig insats för bevarandet av gamla byggnader.
- Trots att vi delar ut fyra stipendier är det alltid grävskopan som får mest uppmärksamhet i media, skrattar Ingela Broström.
I år gick grävskopan till Västerås för rivandet av den byggnadsminnesskyddade Fryksellska gymnastiksalen. Bara fönstrena är av en kvalitet som inte går att få tag i i dag. Men inget ont som inte har något gott i sig, brukar det ju heta. I dag står fönstrena i Gysinge i Gästrikland där de ska återanvändas när Gysinge Centrum för byggnadsvård bygger ut.
- Det är helt enorm kvalitet. Sådana här fönster finns det ingen som kan tillverka i dag, säger Göran Gudmundsson.

Han är en av grundarna till Gysinge Centrum för byggnadsvård och minst sagt mediavan vid det här laget. Han har just vinkat av ett besök från Dagens Nyheter när vi når honom på telefon, dagen innan hade han inredningsmagasinet Residence på besök, och dagen innan dess en japansk tidskrift, och...
Gysinge Centrum för byggnadsvård startades 1990 som ett resultat av utställningen "Bevare mig väl" på länsmuseet i Gävle under bomässan 1988. Där, som kontrast till allt nybyggt, visade antikvarien Göran Gudmundsson och hantverkaren Peter Wennberg att det faktiskt kan bli både bättre och billigare att ta tillvara, lappa och laga, än att bygga nytt.
- Byggnadsvård hade tidigare lite snobbkaraktär. Det handlade mest om slott och herrgårdar. Men vi ville visa att det finns ett värde i att bevara gamla torp också. Eller vad som är ännu vanligare - att återställa ett förstört gammalt hus, säger han.
Sedan 1990 har nya byggnadsvårdscentrum ploppat upp som svampar ur jorden över hela landet. Och även om Göran Gudmundsson inte är helt glad över att många av dem både "rennomésnyltat" och stulit namn och idéer, är han ändå glad över det ökande intresset.
Till en början var Göran Gudmundsson lite orolig för att folk skulle köpa gamla fönster och sätta speglar i för att hänga på väggar i pizzerior, sätta 1700-talsdörrar i 1960-talshus och så vidare.
- Som gammal museiman var jag lite nervös för det. Men det har visat sig att det är fel. Folk som kommer hit är ofta "redan frälsta" och väldigt kunniga. De vill ha delar från rätt tidsperiod till sina hus, säger han.

Och här är man verkligen renlärig. Att komma in på Gysinge Centrum för byggnadsvård och fråga efter plastfärg skulle vara som att svära i kyrkan. Här predikar man skurgolv, skurade med iskallt vatten och linoljesåpa. Och den som tänkt byta el i sommarstugan upptäcker att gamla bakelitströmbrytare inte är något man ska slänga i soptunnan. Här kostar en nytillverkad strömbrytare i bakelit 320 kronor. Skrot har blivit guld. Men även om man kanske tycker att en bakelitströmbrytare för 320 kronor är lite väl dyrt blir det billigare att byta en strömbrytare istället för att byta ett dussin mot helt nya, det är sådan filosofi man arbetar efter. Bevara det som finns och byt bara det som är nödvändigt. Men var går gränsen för denna nya slags fanatism?
- Min kollega Peter Wennberg stod bakom kassan när han fick den frågan av en kund. "Vi är inga fundamentalister här, vi förespråkar inte stampade jordgolv" sa han, varvid en annan kund utbrast "men det har jag hemma och det är jättebra". Så Peter backade lite bakom kassan medan den ena kunden berättade för den andra hur fantastiskt bra ett riktigt stampat jordgolv är, berättar Göran Gudmundsson och skrattar.
Att byggnadsvård blivit folkrörelse håller Gudmundsson med om.
- Och det är ingen särskild inkomstgrupp det handlar om. Det ser vi här bland våra kunder. Många kommer bara hit för att titta och lära sig mer i vår utställning.

Sedan den 16:e september förra året finns numera en särskilt utställning om byggnadsvård även på Skansen i Stockholm. Skansen har ju alltid arbetat med byggnadsvård, men först för ungefär ett år sedan slog Skansen byggnadsvård upp sina portar med en utställning, butik och kursverksamhet.
- Vi har fått väldigt mycket förfrågningar från allmänheten. Byggnadsvård är i ropet just nu, säger Stephan Fickler.
Skansen byggnadsvård säljer dock inga begagnade delar till hus.
- Av olika skäl. Dels tar det stor plats, men rent ideologiskt anser vi att det är bättre att se till att gamla hantverk lever kvar genom att man behåller en efterfrågan. Dessutom finns det en risk att man börjar slakta gamla hus i jakten på delar. Vi vill inte bidra till att man börjar plocka ned gamla glasverandor i Stockholms skärgård för att sälja dem vidare till Bohuslän, säger Stephan Fickler.
Kurserna på Skansen byggnadsvård har blivit mycket populära. Särskilt efterfrågade är kurser i dekorationsmåleri och fönsterrenovering, som redan fullbokats ändå fram till i vår.

Anna Lefvert Arnroth

Mer läsning

Annons