Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Charter är inte så dumt som många säger!

Annons

Hej och hopp och ärtanpärtans på er! Jag har varit iväg på resa igen, denna gång stod det Turkiet på biljetten.

Jag skulle åka med ett produktionsbolag som gör en massa roliga TV-program och spela in en ”pilot”. Det är en test för att se om programidén håller och man testar lite programledare med mera. Detta var med Anna Skipper och hennes man Olof som har ett vacker hus nere i Alanya.

Två fina killar och jag skulle flyga reguljärt flyg dit, då jag bara kunde vara borta mellan onsdag och söndag. Då kan man inte boka charter och vara borta i veckor. Vi checkade in våra väskor och sedan all den utrustning som behövs för TV-inspelning.

Det bar iväg och första stoppet blev i Istanbul. Där var det inga problem då väskorna gick direkt med nästa flyg mot Antalya efter fyra timmar inne på flygplatsen. Trist att vänta.

I Antalya skulle vi hyra bil och åka cirka tio mil till Alanya där vi skulle bo.

Det var då det hände! Vi kom inte igenom tullen. Det var fel papper, fel stämplar, fel utrustning, för dyrt, för mycket och allt!

Då var klockan redan kvart över tolv på natten. Vi satt i ett litet rum med en turk som började fråga hur vi skulle lösa detta så vi fick med oss alla våra saker.

Jag trodde ett tag jag skulle behöva ställa upp och betala in natura. Men det var pengar han ville ha. Euro. Och inte så lite heller, 1 000 euro!

Vår svenska fotograf och producenten tyckte jag skulle smita ut med min charm och se till att hyrbilskillen stannade kvar.

Sagt och gjort. Jag sa att jag skulle till en kontantautomat och fixa lite till honom och lovade att jag skulle komma tillbaka. Efter två och en halv timme inlåst i tullen på Antalya kom jag ut och kunde stoppa killen med hyrbilen.

När mina TV-teamvänner äntligen kom ut hade de fått betala 100 euro och lovat han skulle få resten då vi flög hem om en vecka. Dom hade hittat på en annan avresedag än den vi hade.

I bilen sedan i den mörka natten från flygplatsen efter Medelhavets kust åkte vi ner mot Alanya och pratade om hur liten man kan bli som människa, helt utan rättigheter och ingen chans att sätta emot eller förklara att dom har fel och vi har rätt. Inget det vi sa eller dom papper som vi hade med oss gällde. Det var bara deras makt och pengarna som styrde.

Vet du med dig att du brukar ha otur i tullen, flyg då charter till Turkiet.

Väl framme i Anna Skippers ”Villa Skipper”var det ju underbart och mysigt, men det tänker jag berätta om en annan gång. Eller kanske det kommer på TV.

Snipp snapp tulle snut, nu var sagan nästan slut.

Det finns visst folk som gillar att ta tid på sig när de förflyttar sig. Stod nyss och såg på alla dessa galningar som i denna värme springer maraton runt mina kvarter här på Östermalm. Strandvägen fram hasar det sig en kletig svettig massa av helt utmattade idioter som inte fattar att man borde vara lite bättre förberedd för dessa långa varma mil.

Kanske jag inte hade det så tokigt med den snygga turken i rummet i alla fall, om man får välja!

Kram och lycka

Babsan