Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Bygg nya kulturhuset på Slottstorget – tegelbyggnaden bör inte bevaras

Artikel 3 av 7
Kulturhusdebatten i Gävle
Visa alla artiklar

"Det måste få ta sin tid att utforma det nya kulturhuset, stadens viktigaste byggnadsprojekt under överskådlig tid", skriver Tomas Attorps och Gunnar Lidfeldt i en gemensam debattartikel.

Annons

Efter många turer ska Gävle som bekant få ett nytt biblioteks- och kulturhus, 400 miljoner kronor är budgeterade inom mandatperioden med beräknad byggstart 2021. Läget är tänkt att bli i kvarteret Gefle Vapen, samma som idag. Centralt, synligt och igenkännbart, inramat av Slottstorget, Gavleån och Gamla Gefle.

Kommunen har under våren och hösten anordnat offentliga möten om vad det nya kulturhuset ska innehålla. På kommunens hemsida ges Gävleborna chansen att komma med synpunkter. Bra! Många idéer har förts fram. Här krävs dock en hårdhänt gallring bland alla vilda förslag, där man ”tyckt till”.

Huvudspåret ska naturligtvis leda fram till ett modernt och tidsenligt bibliotek, flexibelt alltefter ändrade behov. En hörsal betydligt större än den nuvarande, användbar även för musik och film. Större och mindre studierum för grupper och enskilda. Ostört utrymme för tidningsläsning och platser för lånedatorer, liksom ett trivsamt café. Restaurang kan undvaras, det finns många i närheten.

Men andra frågor, väl så viktiga, har inte diskuterats offentligt. Hur ska byggnaden utformas? Ska det bli nybyggnad eller ska någon del av det gamla stadsbiblioteket bevaras? Ska uppdraget gå till en bestämd arkitektbyrå eller ska en arkitekttävling anordnas? Kan Slottstorget utnyttjas för projektet? Oavsett vilket innehåll kulturhuset ges, är det viktigt att byggnaden blir ett landmärke i stadsbilden och med en arkitektonisk utformning som lockar besökare.

Vi menar att det är ett kortsiktigt perspektiv för en dyrbar byggnad, som ska stå i kanske hundra år.

Det befintliga kontorshuset från 1950-talet (före detta Böndernas hus) kommer att rivas. Det har gjort sitt. Vi har fått intrycket att kommunen inte vill riva den ursprungliga bibliotekshallen, tegelbyggnaden i nordöstra hörnet av Gefle Vapen. Det skulle minska möjligheterna att i ett helhetskoncept skapa ett anslående, vackert och inbjudande kulturhus i kvarteret Gefle Vapen. Tegelbyggnaden kan inte anses ha sådana framträdande kvaliteter att det är befogat att spara den.

Många svenska städer såsom Halmstad, Askersund, Umeå och Luleå har byggt nya kultur/bibliotekshus. Här har inte varit fråga om att infoga äldre byggnader i det nya. Nybyggnad ger bättre möjligheter till genomtänkta och rationella planlösningar än ombyggnad. Det framgår med all önskvärd tydlighet även av Högskolan i Gävles nya bibliotek och Gävle Konserthus, för att inte tala om det nya centrumbiblioteket i Helsingfors, Ode.

Vid utformningen av kulturhuset är det viktigt att se byggnaden i ett större sammanhang. Ingen byggnad i en stad kan vara en solitär. Relationen till i första hand det öppna Slottstorget, till Gavleån med sina rumsskapande träd och till Gamla Gefle med sin småskaliga bebyggelse kräver respekt.

Slottstorget är otillgängligt och har ännu inte har funnit sin slutliga form. Vi vill erinra om arkitekten Hans Beskows skisser till ett nytt bibliotek för ett antal år sedan, där han inlemmade en del av Slottstorget i projektet. Frågan är om inte rentav Slottstorget är den bästa platsen för ett nytt kulturhus, en position som värdig pendang till Rådhuset. Moores skulptur skulle med fördel kunna flyttas till en tidigare tänkt placering mellan Södra Kungsgatan och Slottet och vinna i tillgänglighet. Ytterligare en fördel vore att man inte skulle behöva flytta biblioteksverksamheten under byggnadstiden.

Vi förutsätter att kulturhuset utformas med en tilltalande arkitektur som vi alla kan känna glädje, entusiasm och stolthet över; ett landmärke, en kulturell märkesbyggnad som lovordas och uppmärksammas inte bara i Gävle utan vida omkring. För att så ska bli fallet, förordar vi en arkitekttävling, där några välrenommerade arkitektkontor med erfarenhet inom ämnesområdet bjuds in i parallella och arvoderade uppdrag. Att anlita blott en arkitektbyrå känns som ett lotteri, som att satsa alla pengar på en häst. Först då idéer med olika infallsvinklar och synsätt bryts mot varandra, kan vi få en slutprodukt av högsta kvalitet.

Läs mer: Kristian Ekenberg om frågetecknen som hänger över kulturhuset

Från politikerhåll har vi hört att det gäller att driva igenom projektet under mandatperioden. Vi menar att det är ett kortsiktigt perspektiv för en dyrbar byggnad, som ska stå i kanske hundra år. Det måste få ta sin tid att utforma det nya kulturhuset, stadens viktigaste byggnadsprojekt under överskådlig tid.

Till sist några utblickar. I tider då unga läser färre böcker satsar våra nordiska grannar på spektakulära bibliotek som symboler för deras betydelse för folkbildning. Kista bibliotek i Stockholm sjuder av liv med 2 000 besökare per dag, mest unga och många av utländsk härkomst, grupprum besatta till sista plats och öppet till klockan 21. Biblioteken har en självklar plats som omistliga kulturbärare och mötesplatser, oumbärliga för att fördjupa demokratin och främja integrationen.

Gunnar Lidfeldt

före detta stadsarkitekt

Tomas Attorps

före detta lagman

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel