Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ett orimligt samhälle sammanfattas i Gävle Energis stängsel

Att behandla en människa med värdighet bygger relationer, respekt, och välvilja. Jag är därför övertygad att en bättre lösning på det problem Gävle Energi anser sig ha vore att gå över gatan till Ria och fika med de hemlösa och missbrukarna. Eller bjud in dem hos Gävle Energi. Lär känna dem. Se dem i ögonen. Prata med dem om en lösning, skriver Simon Hedlund, präst i Hille församling.

Annons

Jag träffar många av Gävles hemlösa och missbrukare varje vecka. Både på Ria och på tågstationen sena kvällar när jag ska hem. Livshistorierna är lika varierande som ofta tragiska, men människorna varma. Många har skådat in i mörkret, lever med det, och blir tacksamma för varje ljusglimt i tillvaron.

Jag har mött orimligt stor glädje över en macka på tågstationen en kylig kväll, över möjligheten att sova i en säng några nätter i veckan. Över en Alvedon när man har feber. Tacksamhet över att någon kan tänka sig att sätta ett plåster på ett blödande sår. Det är så fint, men också så skevt.

För det som ska vara en självklarhet är för dessa människor en lyx. Våra hemlösa bröder och systrar lever som osedda, orörbara, hungriga och föraktade. På julen öppnar vi våra hjärtan, men resten av året är en annan sak.

Tågstationen (den enda öppna byggnaden) patrulleras till exempel av väktare som stundtals kör ut dem. Den stängs även nästan två timmar mitt i natten utifall att någon ändå skulle lyckas värma sig där. Alla toaletter i stan är låsta, men nåde den som lättar trycket utomhus. Bänkarna går inte att ligga på – ner på marken med er!

Och nu sätter Gävle Energi ett stängsel runt sitt varmluftsutblås – ett utblås som faktiskt räddat liv i vinter.

I ett samhälle där vi bygger bort hemlösa på samma sätt som vi bygger bort djur är det en revolution för många att ses som en människa. När någon ser dem i ögonen, tar dem i hand, och visar att de är lika mycket människor som alla andra. De är inga helgon, många har sumpat chanser i livet – det gäller dock såväl mig som, anar jag, dig som läser detta också. Ingen blir mindre människa av det.

Att behandla en människa med värdighet bygger relationer, respekt, och välvilja. Jag är därför övertygad att en bättre lösning på det problem Gävle Energi anser sig ha vore att gå över gatan till Ria och fika med de hemlösa och missbrukarna. Eller bjud in dem hos Gävle Energi. Lär känna dem. Se dem i ögonen. Prata med dem om en lösning.

Det gäller för övrigt inte bara Gävle Energi. Varenda busskur och parkbänk byggd för att man inte ska kunna ligga på dem, varenda låst port, låst toalett, och frånvaron av ett offentligt drivet härbärge vittnar om att vi hellre gör dessa människor osynliga än tar dem i hand, pratar med dem, och tar deras livsvillkor på allvar. Instinkten i samhället är i dag avhysning, inte omsorg – som vore människorna djur.

Möt dem i stället, lär känna dem, behandla dem som folk – det kan göra under.

Simon Hedlund

präst i Gästrikekustens pastorat, Hille församling

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel