Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: EU-förslag hotar lönebildningen så rör inte våra kollektivavtal

Svenska arbetsgivare och fack skulle därmed riskera att förlora rätten att besluta om vilka minimilöner som ska gälla i respektive sektor av arbetsmarknaden. Det är ett förslag som riskerar stärka byråkratin och försvaga alla andra, skriver Lotta Petterson och Anders Edholm, Svenskt Näringsliv.

En av den nya EU-kommissionens mest prioriterade insatser framöver handlar om det som kallas för den sociala pelaren. Pelaren omfattar principer och rättigheter som sägs ska bidra till rättvisa och välfungerande arbetsmarknader på tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering.

En av de mer omstridda frågorna gäller ett initiativ från den nya EU-kommissionen om EU-reglerade minimilöner. Från svenskt håll kritiseras initiativet hårt då det riskerar att urholka den välfungerande modellen där arbetsmarknadens parter ansvarar för lönebildningen.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsgivarna och facken tar ett huvudansvar för vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden, ett förtroende som förvaltats väl och som under de senaste 25 åren bidragit med reallöneökningar på drygt 65 procent.

Den nyss tillträdda EU-kommissionen förbereder nu ett förslag som om det blir verklighet skulle medföra att EU får stort inflytande över lönebildningen i Sverige. Svenska arbetsgivare och fack skulle därmed riskera att förlora rätten att besluta om vilka minimilöner som ska gälla i respektive sektor av arbetsmarknaden. Det är ett förslag som riskerar stärka byråkratin och försvaga alla andra.

Förslaget innebär att juridiken och politiken tar ett steg in i lönebildningen, något som riskerar att bidra till fler konflikter. En utveckling som Sverige varit ganska förskonade från just tack vara den svenska modellen som innebär att politiken inte lägger sig i lönebildningen.

Lönebildning är i EU-fördrag de facto undantaget från EU-kommissionens befogenheter. Om EU-kommissionen trots det får igenom en bindande lagstiftning så ändras den maktbalans och ansvarsfördelning som råder mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner.

Subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta rimliga nivån är en hörnsten i EU. Till sist handlar det också om en respekt för fördragen. Nu finns en möjlighet för EU-kommissionen att visa att man inte har glömt bort detta.

Istället för att ivrigt reglera och flytta makt från arbetsmarknadens parter till EU borde Kommissionen lära av dem som lyckats, och i stället för EU-styrda minimilöner låta beslut om hur lönebildningen ska gå till fattas i respektive medlemsland. Vi tvivlar inte på att kommissionären ansvarig för arbetsmarknadsfrågor menar väl med förslaget, men som vi alla vet – en björntjänst gör ju ingen glad.

Lotta Petterson

regionchef Svenskt Näringsliv

Anders Edholm

chef Svenskt Näringslivs EU-kontor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel