Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Fallosar i snö och i rosa plåt

Barbro Sollbe skriver i en debattartikel om Sandvikens snöpenisar och om att snö är bättre än klotter.

Efter tio års frånvaro kom Odysseus tillbaka hem till sin steniga ö Ithaka vid Greklands västkust. Hans far kände inte igen honom – kanske var karln en bedragare? – men överbevisades när sonen återgav deras gemensamma minne från faderns odling: ”Päronträd gav du mig tretton av och äppelträd tio,/ vidare fyrtio fikonträd, och du visade vinet,/ femtio rader jag sen skulle få med skilda slags druvor,/ mognande olika snabbt så att nya jämt kunde skördas/ när under skiftande årstider Zeus tynger ned dem mot jorden.”

Frukträdgården, lustgården, villatomten, kolonilotten, älskad under antiken likaväl som idag. I grekisk mytologi var Priapos en gudomlighet som representerade naturens fruktbarhet och avbildades med en enorm erigerad penis.

Guden var en av de många som romarna övertog. De ställde upp hans bild dels som bordellskyltar, dels i sina trädgårdar för att avskräcka frukttjuvar och skrämma fåglar – för de senare torde det inte ha gjort någon skillnad; fåglar är inte pryda. Priapos överdrivna fallos symboliserade det manliga organet som livets bärare, en källa till stolthet i en maskulin idévärld. Ingen kvinna torde ha blivit tillfrågad.

Om snön i Rom hade räckt till en monumental penis av snö, skulle nog någon finurlig och kreativ romare kommit på den tanken. Och i våra trakter är en snöskulptur, som töar bort på några dagar, att föredra framför imbecillt klotter på husväggar och växande fimpsnusk på trottoarer och gator.

Skolverket föreslog att kunskap om antiken tas bort från skolans historieundervisning. Just Priapos har väl aldrig inrymts där, men väl en förståelse för det sammanhang där han ingick. Och en sentida dekoration i dagens villagrönska är – via renässansens trädgårdskultur – en arvtagare till Priapos: trädgårdstomten.

”Priapos trädgård” väcker samma känslor som snöpenisarna i Sandviken.

Upphovsmannen till konstverket ”Priapos trädgård”, Ingo Vetter, har rötter i Tyskland och erfarenhet bland annat av att verka som professor vid konsthögskolan i Umeå. Han uppges ha ansett ett upprest fordon, till skillnad från en vanlig rondellhund, vara en lämplig symbol för den antika guden, eftersom fordonet skapar en relation till den omgivande trafiken. Och den rosa färgen på denna civilversion av Volvos valpmodell anpassades till Erik Höglunds pyloner på Stortorget och Carin Ellbergs skulptur i Gävles norra rondell.

”Priapos trädgård” väcker samma känslor som snöpenisarna i Sandviken. Upprördheten var stor även när Eric Grates tunga granitskulptur ”Gudinna vid hyperboreiskt hav” placerats på Rådhustorget i Gävle på 1950-talet. ”Kantigt!” ”Oanständigt!” I dag har vi henne på vykort och inga politiker ropar ”riv skiten”!

Och man kan ju undra vad som provocerar dagens högljudda machoröster mest, att ett fordon står på näsan i en rondell – eller att en så övertydlig symbol för manlig fertilitet målats tjejrosa.

Barbro Sollbe

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel