Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Fossilfritt är inte lösningen

Men ingen bilist som tankar ”fossilfri” dieselolja eller bensin, minskar i något avseende sina egna koldioxidutsläpp jämfört med konventionella bränslen. Bilmotorerna har fortfarande ingen förmåga att avgöra om bränslet är fossilt eller biologiskt, skriver Sven-Erik Lundberg, professor em.

För 40 år sedan visade jag i min licentiatavhandling, att man genom att styra om energianvändningen, i princip kunde ersätta tre-tio kWh (lite olika i olika processer) förbränningsbaserad energi med en kWh el, i varje industriell och kommunal process där kolvätebaserade bränslen användes.

Jag blev då näst intill idiotförklarad. Inte för att jag hade fel, utan för att ingen egentligen var intresserad av att minska energianvändningen, utan bara av att sänka energikostnaden, vilket inte självklart är samma sak. Plus att det på den tiden pågick en debatt om att eltillförseln i Sverige skulle strypas och att fissionsbaserad elektricitet inte borde användas.

I och för sig var det i första hand hushållen, som skulle spara på elen. Men det här var innan villaägarna hade bytt sina värmepannor mot eldrivna värmepumpar, som givetvis minskade på oljenotan, men trots en total sänkning av energibehovet, ökade elanvändningen. Det var också före boomen med hushållsmaskiner, microvågsugnar, video, CD– och DVD–spelare, hemmabio, datorer med kringutrustning med mera. Numera är ju kunskapen om elektricitetens överlägsenhet ifråga om effektivitet, etablerad och i dag är till och med många bilar eldrivna, just för att eldrift är så oerhört mycket effektivare än förbränningsdito.

Honnörsordet de följande decennierna var biobränsle, vilket i realiteten inte är något annat än ett nytt ord för ved. Men då är det ju tyvärr så att ved består av cellulosa och lignin, vars brännbara substans består av de kolvätekedjor, som bygger upp veden. Det är det ingen principiell skillnad ifråga om kol- och vätehalt i ved jämfört med olja eller gas, vilket betyder att utsläppet av koldioxid från vedeldning, per utvunnen kWh, är likvärdigt med utsläppet från olje- eller gaseldning.

Ingen förbränningsprocess har förmågan att avgöra om bränslet kommer från biologiskt eller fossilt material. Detta påpekade jag i mitten av 1990-talet, och jag tog därvid det kanske överpedagogiska greppet att räkna på hur stora skogsarealer som måste avverkas för att ersätta all olje- och gaseldning med ved. Och det är gigantiska arealer, som måste nyodlas varje år för att ersätta skog, som under 30 år av fotosyntes har hållit alla industriella och privata koldioxidutsläpp i balans. Skog, som i stället måste avverkas för att förbrännas. En klok kollega påpekade då för mig att det finns stora mängder skogsavfall att ta reda på, kvistar, toppar och annat, som skogsindustrin inte kan förädla.

Genom att ta hand om detta avfall, och konvertera det till bränsle, kan man nyttiggöra koldioxidbildningen från avfallet för att ersätta förbränning av framför allt fossila bränslen. Och i dag har begreppet ”fossilfri” blivit ett honnörsord, och det utmålas som den ultimata räddningen när det gäller att minska koldioxidutsläppen.

Men ingen bilist som tankar ”fossilfri” dieselolja eller bensin, minskar i något avseende sina egna koldioxidutsläpp jämfört med konventionella bränslen. Bilmotorerna har fortfarande ingen förmåga att avgöra om bränslet är fossilt eller biologiskt, utan bränslet förbränns till koldioxid och vatten, oberoende av om bränslet kommer från skogen eller olja. Vinsten ligger till 100 procent i att det inte ligger en massa skogsavfall ute i naturen och ”läcker” koldioxid. Därför är det bedrägligt att tala om ”fossilfri”. Ett bättre ord vore ”förmultningsfri”.

Sedan är det naturligtvis en fråga om hur mycket skogsavfall som finns tillgängligt och hur mycket drivmedel man kan förädla det till. Jag har inga siffror på det, men jag tvivlar på att man kan ersätta några betydande mängder konventionella drivmedel med skogsavfallsbaserade sådana.

Så om vi bestämmer oss för den vägen, blir vi med största sannolikhet tvungna att öka avverkningen när skogsavfallet inte längre räcker till, och vi kommer då att få problem med skogsskövling här, på samma sätt som vi har sett i Amazonas.

Bästa hälsningar

Sven-Erik Lundberg

professor emeritus i maskinteknik

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel