Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Fysisk aktivitet bästa egenvården för att stärka hälsan under pandemin

I kampen mot covid-19 är självklart högsta prioritet att skydda varandra, att skydda oss själva och inte minst att skydda de allra sköraste. Det blir allt tydligare att vi kommer att leva med restriktioner under lång tid framöver. Vi anser därför att skydda även måste kompletteras med att stärka, skriver Ann-Gerd Bergdahl, RF-SISU Gävleborg med flera.

Ett effektivt sätt att stärka kroppen är fysisk aktivitet. Dessvärre kan flera av åtgärderna mot smittspridning leda till minskad fysisk aktivitet. Många tror att restriktionerna innebär att man måste stanna inne. Att bli stillasittande under veckor eller månader kan få ödesdigra konsekvenser, inte minst för de mest sköra. Och det handlar om många personer. Bara i Region Gävleborg finns cirka 55 000 personer med högt blodtryck, 15 000 med diabetes och 51 500 är över 70 år.

Vad många inte vet, är att redan efter en till två veckors regelbunden fysisk aktivitet ses hälsoeffekter som lägre blodtryck, lägre nivåer av stresshormoner, bättre blodsockerkontroll och ökat välbefinnande.

Förändringarna bidrar till ökad motståndskraft så att man bättre klarar en kroppslig påfrestning, såsom en infektion med efterföljande återhämtning. Och sambandet mellan mängden fysisk aktivitet och effekt är starkt. En halvtimme per dag är bra, men lite är bättre än inget och mer är bättre än lite. Det är alltså inte för sent i pandemin för att dra nytta av en ökning av den fysiska aktiviteten.

Men detta är inte bara en angelägenhet för riskgrupperna. Många fler kommer att drabbas, inte bara av smitta, utan även av psykisk ohälsa till följd av stress och oro för pandemins konsekvenser, som att förlora sitt jobb eller företag. Där kan fysisk aktivitet fungera som en buffert mot stress, oro och sömnsvårigheter.

Myndigheternas allmänna budskap om att det är bra att röra på sig utomhus måste därför kompletteras med att regelbunden fysisk aktivitet har positiv effekt på flera riskfaktorer, och att god kondition och styrka ökar förutsättningen att klara av de påfrestningar som isolering, covid-19 och efterförlopp innebär.

På 1177.se, Träning och fysisk hälsa, finns bra tips om hur man kan fortsätta vara aktiv under pandemin. Men mer stöd behövs, både nu och framöver, för de som har störst behov av att komma igång. Hälso- och sjukvården, omsorgen och olika aktörer inom fysisk aktivitet har här ett särskilt ansvar.

Mot denna bakgrund och risken för en andra våg, behöver alla aktörer i regionen arbeta mer aktivt och kraftfullt mobilisera för ökad fysisk aktivitet för att stärka hälsan i Gävleborg nu.

Undertecknare:

Ann-Gerd Bergdahl, distriktsidrottschef RF-SISU Gävleborg

Ing-Mari Dohrn, ordförande i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, Med Dr, Karolinska Institutet

Måns Lööf, sjuksköterska och föreläsare, Region Gävleborg

Sara Sjölin, folkhälsostrateg, fil mag, Region Gävleborg

Mats Börjesson, professor/överläkare, Västra Götalandsregionen

Margareta Eriksson, folkhälsostrateg, Med Dr, Region Norrbotten

Cecilia Fridén, FoU-chef Fysioterapeuterna, docent, Karolinska Institutet

Maria Hagströmer, professor, Karolinska Institutet

Anna Hertting, senior folkhälsovetare, Med Dr, Svenska kyrkan

Eva Jansson, professor emerita, Karolinska Institutet

Matti Leijon, folkhälsovetare, Med Dr, Region Östergötland

Jessica Norrbom, Med Dr, Karolinska Institutet

Elisabeth Rydwik, docent, Karolinska Institutet

Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel