Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Hälften av boendeplatserna är för personer med demens

Svar på "Debatt: Välfärd Gävle har nu ett gediget arbete med att starta LSS-verksamheter"

Annons

I en debattartikel i Gefle Dagblad den 14/9 tar Gävle Demensförening upp frågor om rätten och möjligheten till stöd enligt LSS för personer med demenssjukdom. Ett av förslagen till Gävle kommun är att starta LSS-verksamheter, främst i form av gruppbostad för personer med demenssjukdom.

Gävle kommun arbetar ständigt med att bygga ut, anpassa och utveckla kommunens olika boendeformer så att de ska passa alla som behöver stöd i form av boende.

I kommunen finns i dag cirka 1 000 lägenheter i vård- och omsorgsboende, 500 av dem är särskilt anpassade för personer med demenssjukdom. Inom varje vård- och omsorgsboende finns ett antal mindre boendeenheter som i praktiken fungerar precis som enskilda gruppbostäder. Boendeenheterna har ofta mellan fem och tio lägenheter på ett våningsplan och är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp är knuten till boendeenheten och personalen har kompetens för att arbeta med personer med demens, oavsett om boendeformen är vård- och omsorgsboende eller gruppbostad.

I kommunen finns också en boendeenhet som är särskilt riktad till yngre, under 65 år, som har demenssjukdom. Enheten finns inom vård- och omsorgsboendet på Fleminggatan och har max nio lägenheter. Här bor personer som oftast är mellan 40 och 60 år.

Oavsett om boendet är ett vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen eller en gruppbostad enligt LSS är det alltid varje boendes egna önskemål som styr – hur vill den boende leva för att dagen ska vara meningsfull och livet aktivt.

Så till frågan om kommunens biståndshandläggare gör bedömningar i fel lagstiftning, alltså att vissa bedömningar som idag görs utifrån socialtjänstlagen i stället borde göras enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det är fullt möjligt för personer som har demenssjukdom att ansöka om insatser enligt LSS. När en ansökan om insats enligt LSS kommer in till kommunen utreder LSS-handläggare om den som ansöker tillhör någon av lagens tre så kallade personkretsar, det vill säga de målgrupper som kan ha rätt till insatser enligt LSS. Handläggaren fattar sedan beslut om insatsen i enlighet med lag och rådande praxis, alltså vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Beslut till enskilda personer som fattas inom Välfärd Gävles verksamheter går att överklaga, på kommunens webbplats gavle.se finns information om hur det går till.

Gävle Demensförening skriver vidare att LSS bara gäller personer under 65 år. Det stämmer bara delvis. Personer över 65 år som tillhör en personkrets kan få beslut om insatser enligt LSS. Det gäller med några undantag:

Insatsen ”biträde av personlig assistent” kan enbart sökas av den som är under 65 år.

Insatsen ”daglig verksamhet” kan enbart sökas av den som är under 67 år och tillhör personkrets 1 eller 2.

I debattartikeln skriver Gävle Demensförening också att ”personen som bor i gruppbostad får gå till daglig verksamhet på dagarna om de har behov av det”. Rätt fakta är att daglig verksamhet är en egen insats enligt LSS som söks och beviljas separat. Daglig verksamhet ingår alltså inte automatiskt i ett beslut om gruppbostad.

Inom Välfärd Gävle jobbar vi ständigt med att planera och utveckla boendeformer för olika målgrupper och i det arbetet är Gävle Demensförening en av flera viktiga partners för dialog.

Lena Hörnell, kontorschef Myndighet

Kia Fernlund, kontorschef Boende

Gävle kommun, Välfärd Gävle

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel