Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Här finns fall som väcker frågan om rättssäkerhet i asylprocessen

Migrationskommittén jobbar för en bred och långsiktig migrationsöverenskommelse men undermåliga asylutredningar ger tvivelaktiga beslut, skriver Margareta Sidenvall.

Migrationskommittén med åtta riksdagspartier representerade, arbetar för högtryck. En ”bred uppgörelse” kring migration och asyl är målsättning. Avslut förväntas i augusti.

Det är oroande att röster för en human migrationspolitik får allt mindre utrymme i politisk debatt och i medias rapporteringar. Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato (SvD 13 maj): ”De partier som på riktigt vill bort från det lappande och lagande som kännetecknat svensk migrationslagstiftning de senaste åren måste nu anstränga sig för att kompromissa”.

Partier som vill stänga gränser, sätter upp ”volymmål” och delar ut information vid gränsen Turkiet-Grekland att ”Sverige är fullt” – behöver inte dessa uppmaning att ”anstränga sig att kompromissa”?

Utgångspunkt för Migrationskommittén borde vara att asyl är en rättighet för den som flyr undan våld och förtryck. Världen kommer inte att anpassa antalet våldsutsatta människor till några ”volymmål” i Sverige.

Hur ska målen följas? ska definition på tortyr, våld och förföljelser omdefinieras årligen för att anpassas till i Sverige uppsatta ”volymmål” – eller ska de vara nya definitioner mot slutet av ett år när ”volymmål” uppnåtts redan i oktober?

Jag oroar mig för signaler att mänskliga rättigheter ska få stå tillbaka i Migrationskommitténs arbete. Rådande åtstramande opinion kan rimligen inte få styra en överenskommelse med mål att vara långsiktigt!

Jonny Cato skriver vidare ”det är för få personer som fått avslag som återvänder /.../ det har släppts flera studier som konstaterar att återvändarprocessen behöver bli mer effektiv”. Jag undrar över dessa studiers upplägg.

Jag efterlyser politikers krav på studier om ”rättssäkerhet” i utredningar som leder till utvisning. Människor med traumatiska upplevelser förväntas under tidspress vid ett enda samtal under förhörslikanande former till främmande människor ge ett uttömmande underlag för rättssäkra beslut. Inom professionen för psykosocialt omhändertagande är det välbekant att traumatiserade personer behöver trygga samtalsformer vid återkommande tillfällen för att kunna ge en genomgripande och nyanserad berättelse

På asylkommissionens uppdrag har i april 2020 gjorts en enkätstudie av ensamkommande unga i Sandviken. Angående bemötande vid asylintervju svarade 42 procent dåligt och bara åtta procent bra. Av dem som kom till Migrationsdomstol upplevde nio av tolv dåligt och endast en av tolv bra bemötande.

Ett par fall som väcker frågor om rättssäkerhet i asylprocess:

1. N. och Z. från Iran längtade till ett land där de kunde få leva fritt som kristna. I Sverige tar N. omedelbart kontakt med en kyrka och när han nått sitt mål – dopet – firar han med att tatuera in ett väl synligt kors och ordet ”Christ” på sin arm. Migrationsverket och Migrationsdomstol fastställer, trots ett otal intyg som stärker N. och Z:s berättelse, att deras tro ”inte är genuin”. En familj med två små barn ska utvisas till Afghanistan.

Enligt World Watch List 2020 ligger Afghanistan på andra plats av elva länder i världen som bedöms ha ”extrem förföljelse” av kristna. Mycket allvarlig förföljelse bedöms 34 länder ha och allvarlig förföljes 5 länder.

I Konvertitutredningen https://www.pingst.se/content/uploads/2019/03/konvertitutredningen.pdf mars 2019 framgår att av dem som av kyrkor och samfund bedömt som ”genuint kristna” får 68 procent utvisningsbesked. Utfallet varierar beroende på var i Sverige beslutet fattas. Är det rättssäkert att en sekulär myndighet och domstol bedömer en kristens ”genuina tro”?

2. Z. har uppehållstillstånd genom gymnasielagen och har framgångsrika studier andra året på gymnasieprogram. I enlighet med Migrationsverkets regler, bedömdes Z:s studier efter 13 månader och i beslut fastställs att Z:s gymnasiestudier endast är tvåårig, trots att sådan utbildning inte existerar i svensk gymnasieskola – ”beslutet går inte att överklaga”. Z. ska utvisas den 12 december 2020 om han inte innan dess – med en påtvingad ofullständig gymnasieutbildning – har lyckats få ett fast arbete.

Är det acceptabelt att en beslutsfattare har makt över en människas liv, utan att ha grundläggande kunskap inom det området som ska beslutas?

Uppmaning till alla: Skriv till riksdagsledamöter inför beslut i Migrationskommittén!

Margareta Sidenvall

ordförande för Hudiksvall-Nordanstigs Asylkommitté

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel