Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Så kan Sverige stötta världen ur coronakrisen

Avsätt motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till världens utsatta, skriver sju svenska biståndsorganisationer.

I en ny rapport samlar vi ett stort antal vittnesmål om pandemins konsekvenser från de civilsamhällesorganisationer vi samarbetar med ute i världen. Av dessa ser man tydligt att fattigdomen ökar, barn drabbas hårt, kvinnor och flickor är särskilt utsatta, det demokratiska utrymmet krymper, och civilsamhället har svårt att nå de mest sårbara. Vi ser hur årtionden av framsteg i kampen mot fattigdomen håller på att omintetgöras.

Det är viktigt att Sverige nu hjälper till att bygga en värld efter krisen som är trygg för alla och står stadigare inför nästa kris. Det gör vi genom internationella samarbeten i Världsbanken, FN och EU och genom att vi håller fast vid målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst går till bistånd.

Utöver det har vi från civilsamhällets sida flera konkreta förslag för hur Sverige kan bli en än starkare allierad till världens mest utsatta.

Sverige bör avsätta motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till en global Build Back Better-fond och verka för att andra rika länder gör samma sak. Fonden ska finansiera uppbyggnaden av hållbara samhällen efter krisen. En procent av de stödpaket som regeringen aviserat hittills blir drygt två miljarder kronor.

För att stärka drabbade länders ekonomier bör Sverige även aktivt stödja internationella initiativ till skuldavskrivningar och skuldlättnader för låginkomstländerna.

Vi bör också i svenskt bistånd möjliggöra särskilda satsningar för de cirka två miljarder människor i världen som verkar i den informella ekonomin. De drabbas särskilt hårt av åtgärderna mot pandemin och deras arbete är avgörande för en återhämtning.

Vi måste stå upp för barns rättigheter till hälsa, utbildning, trygghet och skydd under och efter krisen.

I spåren av corona måste Sverige hålla fast vid en feministisk utrikespolitik och svenskt bistånd måste fokusera på att motverka våld mot kvinnor och flickor, som ökat dramatiskt under krisen.

Sverige bör också arbeta inom FN och EU för att alla länder som har utlyst undantagstillstånd och nödlagar återgår till ordinarie lagstiftning när krisen är över.

Slutligen bör Sverige säkerställa fortsatt stöd till pågående humanitära kriser så att dessa inte bortprioriteras på grund av covid-19.

Coronakrisen är en global kris som visar hur sårbara vi alla är och hur beroende vi är av en värld som är trygg för alla. Det är viktigt att Sverige bidrar globalt till en hållbar, jämställd, rättvis och säker värld som står stadigare inför nästa kris.

Undertecknare

Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM

Mohamed Ibrahim, generalsekreterare, Islamic Relief Sverige

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige

Helena Thybell, generalsekreterare, Rädda Barnen

Anders Malmstigen, generalsekreterare, Svenska missionsrådet

Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect

Fakta: Så slår coronakrisen mot världens mest utsatta

FN varnar för att en halv miljard människor kan försättas i fattigdom på grund av coronakrisen, och att antalet människor i världen som lider hungersnöd kan fördubblas till 265 miljoner. Källa: FN

Vaccinationer mot mässlingen har ställts in i minst 23 länder till följd av coronapandemin, vilket drabbar 78 miljoner barn upp till nio års ålder som annars hade erbjudits skydd. 2018 dog över 140 000 människor i världen av mässlingen, de flesta barn under fem år. Källa: FN, WHO

Den nästintill världsomspännande lock-down som varit under våren har lett till uppskattningsvis 15 miljoner fler fall av mäns våld mot kvinnor och flickor, beräknat på en tre-månadersperiod. Källa: UNFPA

I 48 länder har myndigheterna vidtagit åtgärder under coronapandemin som hotar det demokratiska utrymmet. I ytterligare 34 länder har myndigheterna agerat på ett sätt som till viss del hotar demokratin. Källa: V-Dem Institute, Göteborgs universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel