Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skattereformerna som kan lyfta svensk ekonomi ur stagnation

Trots att Sverige ligger i topp när det gäller kunskapsintensiva jobb inom EU är tillväxten mycket låg. Sverige ligger nära nolltillväxt, 0,3 procent per capita, under 2019. Det är långt under den historiska tillväxtnivån på drygt två procent i snitt per år. Samtidigt är kronan oerhört svag, skriver Christian Ekström och Nima Sanandaji.

Situationen är oroande och riskerar bli än värre när konjunkturen nu viker. Det är dags för partierna bakom Januariöverenskommelsen att leverera vad de utlovat: En politik som ”prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft, för att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden”.

I rapporten ”Skattereformer som kan lyfta svensk ekonomi ur stagnation” som Skattebetalarna publicerar i dagarna visar vi att en bromskloss för svensk ekonomi är för höga skatter och för stora offentliga utgifter. Rapporten listar flera förslag till reformer som skulle vända utvecklingen och bidra till ökad tillväxt. På kort sikt är tre skattereformer särskilt angelägna: 

1. Avskaffad värnskatt. Det är glädjande att skatten i och med höstens budgetproposition avskaffas vid årsskiftet. Finansdepartementet konstaterade i en PM tidigare i år att avskaffandet har en självfinansieringsgrad på ungefär 100 procent.

2. Fortsatt sänkta marginalskatter. Detta bör ske genom att den statliga inkomstskatten i ett första steg halveras till 10 procent för att därefter helt slopas. Den högsta marginalskatten på arbete är cirka 70 procent i Sverige, långt över de 49 procent som är snittet för de länder som vi studerat i rapporten. Det minskar incitamenten för utbildning och ansvarstagande gör hela Sverige fattigare.

3. Sänkta kapitalskatter. Den högsta marginalskatten på företags kapitalvinster är 30 procent i Sverige, klart högre än snittet på 18 procent i de länder som studeras i rapporten. Marginalskatten på såväl personliga som företags utdelningar är även de betydligt högre än i de jämförda länderna. Det hotar viljan att driva företag och därmed jobben i Sverige.

I rapporten jämför vi också tillväxttakten med den offentliga sektorns andel av BNP i de olika EU-länderna för perioden 2015–2019. Jämförelsen visar att varje ökning av offentlig sektors storlek med tio procentenheter av BNP relaterar till 1,96 procentenheter lägre årlig tillväxt.

Även om detta inte ska ses som ett direkt orsakssamband är den starka korrelationen väl värd att begrunda. Särskilt då inget EU-land under den studerade perioden har haft en stark tillväxt utan att också ha en liten offentlig sektor. Sveriges offentliga utgifter på 49 procent av BNP är alltså knappast optimalt för tillväxten.

Att regeringen och samarbetspartierna lyckats komma överens om värnskattens avskaffande visar att tillväxtfrämjande reformer trots allt kan genomföras.

Nästa steg för att stärka svensk ekonomi är att stimulera arbete och företagande genom att sänka de fortsatt höga marginalskatterna på arbets- och kapitalinkomster och minska den offentliga sektorns utgifter.

Christian Ekström

vd Skattebetalarna

Nima Sanandaji

tekn dr KTH, utredare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel