Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Väg in vindkraftens klimatnytta när besluten fattas

När den akuta coronakrisen mildrats måste vi på allvar ta tag i den andra stora kris mänskligheten står inför – det globala klimathotet. Alla verksamheters positiva eller negativa klimatpåverkan måste vägas in i framtida beslut. Det gäller inte minst beslut om vindkraft i Gävleborg, som spelar en avgörande roll i omställningen till ett elektrifierat och fossilfritt samhälle, skriver Anders Wijkman med flera.

Svenska folket prioriterar klimatkrisen. Hela 7 av 10 (71 procent) vill enligt en ny Sifo-undersökning att vindkraftens klimatnytta ska vägas in vid beslut om vindkraft ska tillåtas eller inte. Dessutom är sju av riksdagspartierna positiva till förslaget. Men i dag är det inte så.

I en ny rapport från nätverket Vindkraftens klimatnytta framgår att Mark- och miljööverdomstolen inte nämnde vindkraftens klimatnytta i ett enda domskäl i 51 relevanta vindkraftsdomar sedan 2016. Inte heller regeringen har specifikt nämnt klimatnyttan i de vindkraftsbeslut som granskats.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket utvecklar nu en strategi för att skapa förutsättningar att öka vindkraftsproduktionen från dagens 20 TWh till 100 TWh vindkraft år 2040.

Våra beräkningar visar att det kan minska klimatutsläppen med 48 miljoner ton, genom elexport och elektrifiering. Det är nästan lika mycket som Sveriges samlade territoriella utsläpp under 2018 (52 miljoner ton). Tack vare den tekniska utvecklingen kommer det dessutom inte behövas fler vindkraftverk än i dag.

På kort sikt ser det bra ut för vindkraften och utbyggnadstakten är hög. Svensk Vindenergis prognos är att vindkraften mer än fördubblas till 44 TWh år 2023. Men därefter är det mycket osäkert. Vår granskning visar:

Antalet vindkraftsparker som fått sina tillståndsärenden avgjorda har nästan halverats från perioden 2014-2015 till 2017-2018.

Bara sex vindkraftsprojekt (135 verk) fick slutligt tillstånd under 2019 och under året lämnades det endast in elva nya ansökningar (140 verk).

Antalet nya samråd halverades från perioden 2014-2015 till 2016-2018. Under 2019 skedde en viss återhämtning, men många av samråden avsåg äldre ändringsärenden.

Den samlade bilden är att det startas för få nya projekt, eftersom det är mycket svårt att hitta nya vindkraftsprojekt i bra lägen där det bedöms troligt att tillstånd kommer att beviljas. Allt för ofta får vindkraften stå tillbaka för andra intressen.

Genom att väga in vindkraftens stora klimatnytta i miljöprövningen och när kommunerna i Gävleborg fattar beslut om vindkraft, kan utbyggnaden fortsätta. Samtidigt bör fastighetsskatten på vindkraftverk överföras till kommunerna så att de får större del av den ekonomiska nyttan. Då kan vi möta klimatkrisen samtidigt som det skapas välbehövliga arbetstillfällen och ökade skatteintäkter i den lågkonjunktur som väntas följa av coronakrisen.

Anders Wijkman

ordförande nätverket Vindkraftens klimatnytta

Linda Burenius

head of public affairs OX2

Hans Carlsson

vd Siemens Gamesa Renewable Energy

Maria Röske

vd wpd

Charlotte Unger Larson

vd Svensk Vindenergi

Peter Zachrisson

vd Stena Renewable

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel