Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vi kräver lika villkor för privata och offentliga vårdgivare

I andra branscher är det självklart att alla aktörer arbetar efter samma spelregler, men vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman, skriver Urban Englund och Carina Olson, Praktikertjänst.

Annons

Arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna publicerade nyligen en kartläggning av underskotten i den regiondrivna primärvården. I rapporten slås fast att den offentligt drivna primärvården i Region Gävleborg under 2018 gick back med 43 miljoner kronor.

Under den senaste nioårsperioden har den offentliga primärvården aldrig presterat enligt budget och således subventionerats med över 392 miljoner kronor. Det är knappast lika villkor mellan offentliga och privata vårdgivare, något som ska råda eftersom vi har samma uppdrag och samma grundfinansiering.

Samtidigt konstaterar utredningen Digifysiskt vårdval att primärvården generellt är underfinansierad, och tyvärr är den här styvmoderliga behandlingen av privata aktörer bara ett i raden av exempel. Ett annat är den aktuella frågan om vårdmomsen, som gäller sedan den 1 juli i år.

Vårdmomsen – som är ett momspåslag på 25 procent för hyrpersonal och konsulter i vården – påverkar både tandvården och hälso- och sjukvården, men inte enheter som drivs i offentlig regi. De tillåts dra av momsen och förlorarna är i slutändan de privata vårdgivarnas hundratusentals patienter.

Regeringen och samarbetspartierna har tagit frågan på allvar och i höstbudgeten ingår statsbidrag om 210 miljoner kronor per år i tre år för att underlätta för privata vårdgivare. Men resurserna är inte tillräckliga samtidigt som de statliga medlen sannolikt inte fördelas till den privata tandvården.

Både hälso- och sjukvården och tandvården använder bemanningspersonal och konsulter för att täcka upp vid arbetstoppar eller ledigheter. Det är också vanligt att utanför de större städerna anlita specialistkonsulter enskilda dagar för att svara upp mot den vård som behövs.

Risken är därför att tandläkarbristen accelererar ytterligare och att väntetiderna blir längre. Framförallt på mindre orter.

I andra branscher är det självklart att alla aktörer arbetar efter samma spelregler, men vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman. Spelreglerna måste vara samma för offentlig och privat driven vård. Regelverk som slår ensidigt mot privata aktörer riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på vård.

Nu är det viktigt att Region Gävleborg säkrar de statliga medlen, att fördelningen blir rättvis och att den kommer både hälso- och sjukvården och tandvården till del.

Urban Englund

tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Carina Olson

vd och koncernchef, Praktikertjänst

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel