Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Uppgradera omvårdnaden annars hotar vårdkollaps

Många sjuksköterskor saknar förutsättningar att ge nödvändig omvårdnad och befarar att följden blir vårdskador. Flera överväger nu att byta yrke. För Gävleborg kan det handla om 1 400 sjuksköterskor som lämnar arbetet om inte omvårdnaden ges högre prioritet, skriver Ami Hommel och Marit Sillén.

Annons
Det är svårt att tänka bort sjuksköterskans omvårdnad, men många anser inte att de har förutsättningar att utföra den omvårdnad de anser nödvändig, skriver debattörerna.

Sjuksköterskan har en central roll i vården. Få som på något sätt haft kontakt med vården – som patient eller professionell – lär ifrågasätta detta.

Kirurgens ingrepp eller läkarens ordination må vara en viktig förutsättning, men ska vården resultera i att patienten verkligen blir frisk är det svårt att tänka bort sjuksköterskans omvårdnad.

Sjuksköterskan förväntas ha både praktisk och teoretisk kunskap om människa, hälsa och vård för att kunna ge varje patient just de vårdande insatser som hon eller han behöver.

Men en undersökning bland landets sjuksköterskor visar att många inte har förutsättningar att utföra den omvårdnad de anser vara nödvändig. De är så missnöjda med detta att mer än fyra av tio sjuksköterskor funderat på att byta yrke.

I så fall skulle bristerna i dagens omvårdnad övergå i en direkt kris. En total kollaps för sjukvården.

I den sjukvårdsregion som Gävleborg ingår i uppger 44 procent att de under det senaste året övervägt att byta yrke. Om det skedde skulle 1 400 sjuksköterskor försvinna från vården och omsorgen i länet.

Svensk sjuksköterskeförening har låtit SKOP intervjua 1 300 sjuksköterskor i vård och omsorg. De tillfrågade fick bland annat frågan om de under den senaste veckan avstått från omvårdnadsinsatser på grund av tidsbrist. 41 procent svarade ja på frågan. 24 procent hade gjort det vid flera tillfällen.

När SKOP frågade vilka konsekvenser detta fått befarade sju av tio att patienter riskerade vårdskador eller förlängt sjukdomsförlopp. Ännu fler såg risken att andra yrkeskategorier i vården tvingades täcka upp.

All omvårdnad har en etisk dimension. Sjuksköterskornas etiska kod handlar om respekten för mänskliga rättigheter.

Sjuksköterskan måste visa öppenhet för vad varje patient förmedlar och se till att patientens upplevelse av hälsa och ohälsa respekteras. Men i undersökningen säger en femtedel av de tillfrågade att de sällan eller aldrig har möjlighet att följa koden. Hälften saknar ett återkommande tillfälle då etiska frågor diskuteras på arbetsplatsen.

Den hotande vårdkollapsen går att undvika. Svensk Sjuksköterskeförening skickar i dagarna ett brev till vårdens makthavare där vi i ett tiopunktsprogram talar om vad som måste göras för att säkra och utveckla omvårdnaden i Sverige. Här är några punkter ur programmet:

Kunskapen om omvårdnadens betydelse måste öka hos vårdens beslutsfattare.

Omvårdnadsinsatser ska inte delas upp och utföras på löpande band, utan ges med kontinuitet och utifrån en helhetssyn på patientens hälsa.

Sjuksköterskor måste finnas inom alla vårdenheter. Sjuksköterskekompetens måste finnas i varje vårdteam där omvårdnad ges.

Sjuksköterskor med mandat ska finnas på samtliga beslutsnivåer inom hälso- och sjukvården så att omvårdnadskompetens finns med när besluten fattas.

Svensk Sjuksköterskeförening ser givetvis mycket allvarligt på situationen. Att omvårdnaden inom svensk sjukvård behandlats styvmoderligt är verkligen ingen nyhet, det har vi varnat för länge.

Men att en så stor andel av sjuksköterskorna på grund av detta överväger att lämna yrket är en nyhet som borde skaka om både vårdens chefer och de politiskt ansvariga.

Ami Hommel

leg sjuksköterska, professor, ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Marit Sillén

leg sjuksköterska, med.dr

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons