Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Varför sviker studenterna Gävle Symfoniorkester – trots att biljetterna är löjligt billiga?

I ett debattinlägg undrar Tomas Attorps varför inte fler studenter på Högskolan i Gävle upptäcker symfonikerna.

Annons

Gävle Symfoniorkester skördar vackra lagrar hemmavid och utomlands och publiken strömmar till. En kategori som inte upptäckt orkestern är studenterna i Gävle. Enligt kommunikationschef Mikael Forsblom såldes blygsamma 79 studentbiljetter till orkesterns konserter i Gävle Konserthus under spelåret 2017–2018, oaktat biljetten kostar blott 20 kr, vilket i snitt innebär fem studenter per konsert.

Varför stannar inte fler studenter till vid Konserthuset på väg till HiG? undrar debattören. Bild: Nikolaj Lund

Musiker ur orkestern har spelat i Högskolans lokaler, senast brasset vid ett bejublat framträdande i Rävhallen. Orkesterns vänförening har samtalat med Gefle Studentkår för att väcka studenternas intresse. Utländska studenter vid Högskolan har bjudits in till konserter på Konserthuset. Ringarna på vattnet har dock uteblivit.

Högskolan har 16 000 elever. Många studenter passerar dagligen Konserthuset, det borde inte finnas några trösklar. Biljettpriset är löjligt lågt. Det är som att gå förbi en guldgruva utan att lyfta på stenarna. Hur ska man förklara studenternas svala intresse för klassisk musik/konstmusik?

En anledning kan vara att humanioras ställning i Högskolans studieprogram kraftigt försvagats. En annan att yngre människor lyssnar på musik i mobiler och datorer. Men viktigast, tror jag, är att gamla bildningsideal har förändrats.

I dagarna har Horace Engdahl och Stina Oscarson hållit offentliga samtal i länet om svikna bildningsideal och hur samhället påverkas (hedervärt att besöka även lilla Norrsundet). Begreppet bildning kan framstå som förlegat i uttryck som ”de bildade klasserna” men handlar förstås om något mycket väsentligt, nämligen det som ger själen lyftning.

Har de läst Strindberg och andra klassiker?

Vägen till bildning går via böcker och musik, konst och teater, språk och historia med mera. Bildning kräver mångsidighet till skillnad från specialisering. Begreppet folkbildning dök upp vid förra sekelskiftet. Det låg något djupt demokratiskt i att människor, som saknade högre utbildning, genom bildning skulle kunna spränga bojor, ta sig ur sin instängdhet och skapa ett rikare liv.

Stina Oscarson.

Min mamma släpade med mig på Johannes Norrbys skolkonserter i Stockholms Konserthus, vilket jag nu är innerligt tacksam för. Under gymnasietiden åkte man på språkresor till England och skolan ordnade teaterbesök på Dramaten. Föreningslivet inom politik och kultur var livligt under studieåren. Jag tror att mycket av detta är annorlunda idag.

Krisen inom skolan är välkänd. Eleverna är duktiga att söka kunskap via dator men saknar kunskapsöverblick och kan inte främmande språk utöver engelska. Särskilt pojkar läser färre böcker än tidigare. Hur många ungdomar vet någonting om franska revolutionen? Känner man till Bach och Beethoven? Har de läst Strindberg och andra klassiker? Kropps- och folkhälsoidealen väger i dag tyngre än bildningsidealen. Sporten slår ut kulturen, sidantalet i GD bär syn för sägen.

I framtiden kommer människor att byta arbete oftare än nu. Här kommer specialisten till korta medan den som har bredare bakgrund blir mer framgångsrik.

Skolan söker utbilda elever, att bilda dem är svårare. Bildning kan inte hamras in ty den inbegriper en längtan efter kunskap, en nyfikenhet att spränga gränser, en insikt om värdet att samtala med andra och ett ödmjukt erkännande av att vi aldrig kan tillägna oss mer än en bråkdel av allt vetande. Vårdslöst säger vi om en person som är duktig i frågesport och iakttar ett anständigt beteende att han är bildad men rätteligen inbegriper bildning både objektiva kunskaper och ett subjektivt förhållningssätt.

I framtiden kommer människor att byta arbete oftare än nu. Här kommer specialisten till korta medan den som har bredare bakgrund blir mer framgångsrik. Justitieminister Lennart Geijer framhöll, då jag var ung, vikten av att juristen tittar upp från lagboken. Nu har universitet och högskolor insett att bildning är värdefull och ordnar litteraturkurser för ekonomer, jurister med flera. Det är förstås viktigt att samhällets blivande ledare kan relatera till en vidare sfär än studieplanens pensum.

Horace berättade om hur en ikonmålning av Andrej Rublev öppnat hans ögon för konsten. Min första grammofonskiva med Tjajkovskijs första symfoni ”Vinterdrömmar” hade en liknade verkan. ”Det behövs en gnista för väcka lusten till bildning” blev några av slutorden i Norrsundet. Den gnistan kan säkert många hitta i Gävle Symfoniorkesters kommande konserter med musik av bland andra Beethoven, Mozart och Mendelssohn om blott upptäckarglädjen finns. Om språkkunskaper saknas, är musiken det universella språket som kan förstås av alla.

Tomas Attorps

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons