Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Psykisk hälsa är ingen quick fix

Annons
För att få bukt med den psykiska ohälsan i Sverige så krävs det en samordning från många instanser, skriver debattören.

Hurra! Vi säger hurra när vi läser Kerstin Evelius förslag i den utredning om psykisk hälsa som hon varit med och tagit fram. Hurra för att hon säger det vi i Riksförbundet Balans så länge har arbetat för, skriver Johanna Höst.

Våra medlemmar upprepar varje dag en önskan om kontinuitet i vården, en förståelse hos arbetsgivare och en utrotning av stigmatiseringen av psykisk ohälsa. Vi är många som har lidit och vi är ännu fler som kämpar med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser.

Så många som var femte person i Sverige har någon gång i livet fått diagnosen depression och två procent av befolkningen har bipolär sjukdom, där depressioner varvas med manier eller hypomanier.

I dag kan tiden till en samtalskontakt vara årslång och mediciner blir ofta den enda hjälpen man får. Strama budgetar gör att det saknas kontinuitet av vårdpersonal och från ena gången till den andra kan en ny person sitta mitt emot för att ta nya prover, eller utvärdera den nyinsatta medicinen.

Vi vill kort och gott ha en trygghet och en hjälpande hand i våra liv för att orka leva med våra psykiska diagnoser, och för att orka kämpa för att må bättre.

Då hjälper det inte med korta möten en gång per halvår eller attityder som får oss att känna att vi behöver vara friska för att kunna vara sjuka. Många av oss har kroniska sjukdomar som innebär att vi måste ta hand om oss själva, på ett mer omfattande sätt än de som inte har en psykiatrisk diagnos.

Detta för att må bra och att fortsätta må bra. Vi behöver råd och stöttning när vi är sjuka men också när vi är friska. Vi vill kunna fungera som gemeneman och vi vill inte ses som offer. Men för det behöver vi och alla andra med psykisk ohälsa en fungerande psykiatrisk vård.

Människor som ännu inte fått någon diagnos eller behandling behöver tas om hand och snabbt få hjälp för att kunna bryta de mönster som gör att de mår sämre.

Då behövs det fler resurser i form av psykologer och terapeuter, individanpassade behandlingar och patientuppföljningar. Men framförallt behövs det människor som har tid att lyssna på patienterna. En vård som erbjuder mer än bara medicinering.

Det är som Kerstin Evelius skriver. För att få bukt med den psykiska ohälsan i Sverige så krävs det en samordning från många instanser. Det här är, och kommer bli ett ännu större samhällsproblem som inte går att lösa med en quick fix.

Johanna Höst

kommunikatör i Riksförbundet Balans

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons