Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stoppa extratjänsterna i Gävleborgs län

Sverige står mitt i en brinnande högkonjunktur och företagen skriker efter kompetens de inte hittar. Samtidigt väljer regeringen att flytta pengar från aktiva arbetsmarknadsinsatser med goda resultat till subventionerade så kallade extratjänster som mycket sällan leder till riktiga jobb, skriver Martina Elfgren Lilja, Jenny Moberg och Fredric Skälstad.

Annons

Extratjänsterna infördes 2015 och är tänkta att vara en extra resurs i välfärden, till exempel en ytterligare vuxen i skolan eller en förstärkning i omvårdnaden.

Förhoppningen var att insatsen skulle vara en brygga från subventionerat till ett icke-subventionerat jobb. Det låter bra på pappret, men resultaten är klena. Bara 2,3 procent av dem som avslutat extratjänst har fått ett osubventionerat arbete, vilket kan jämföras med dem som får stöd och matchning via en privatleverantör, där motsvarande siffra är 16 procent. 

Här i Gävleborgs län har antalet arbetssökande i stöd- och matchning som ges av privata leverantörer minskat med 49 procent.Samtidigt ökar extratjänsterna med 359 procent. Det visar Arbetsförmedlingens egna siffror för juli 2017-juli 2018.

Regeringens politik innebär i praktiken att man alltför ofta låter människor, som med hjälp av stöd och matchning skulle kunna komma ut på arbetsmarknaden snabbt, utföra arbetsuppgifter som mycket sällan leder vidare till jobb. Många extratjänster motsvarar inte alls de arbetslösas kompetensområde.

Utvecklingen är allvarlig av flera skäl. Det är ett enormt slöseri för alla de individer, nyanlända och arbetslösa, som går miste om effektiva insatser. Statens prislapp för extratjänsterna är enorm:

För hela landet mellan sex och sju miljarder per år, vilket motsvarar den årliga kostnaden för all kommunal vuxenutbildning och all yrkeshögskoleutbildning tillsammans. Arbetsförmedlingen räknar dessutom med att kostnaden för extratjänsterna kommer att ha sexdubblats till år 2021.

Dessutom drabbas de leverantörer som har lång erfarenhet av, och är specialiserade på, att få ut personer på arbetsmarknaden. Idag har vi i Sverige kompetensbrist i tre av fyra yrken.

Det handlar om förare, processtekniker, restauranganställda, ingenjörer, omsorgspersonal, lokalvårdare och mycket mer. Men på grund av statligt finansierade extratjänster med mycket dåligt resultat tvingas de privata matchningsföretagen dra ned. Företagen som matchnings- och utbildningsföretagen hjälper saknar medarbetare. Men de får allt svårare att hitta människor att matcha till dessa nya riktiga jobb på grund av de helsubventionerade extratjänsterna.

Det är dags att sätta stopp för nya extratjänster och på sikt avveckla satsningen helt och hållet. Syftet med arbetsmarknadspolitiken är att bryta utanförskap och få fler att ta steget in på den reguljära arbetsmarknaden. Extratjänsterna döljer istället den verkliga arbetslösheten och privata aktörer med bra och hållbara resultat riskerar att slås ut.

Tjänsteföretagen kan och vill göra mycket mer, men då måste arbetsmarknadspolitiken inriktas på matchning och utbildning med verkliga och långsiktiga jobb som mål, inte tillfällig sysselsättning.

Martina Elfgren Lilja

tf förbundsdirektör Kompetensföretagen

Jenny Moberg

regionchef Almega Norr

Fredric Skälstad

branschchef Utbildningsföretagen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons