Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Denise Fahlander i hållbarhetens tjänst

Denise Fahlander blev lokalkändis när hon i maj 2014 slog sig ner under äppelträdet i Sofiaparken för att hindra att en motorsåg sattes i stammen.
Ända sedan barndomen har en grön tråd löpt genom hennes liv.
Nu är hon utsedd till kommunens miljöhjälte.

Hon får det att låta så enkelt, att handla och leva med människors, miljöns och naturens bästa för ögonen. För Denise Fahlander är det självklart att handla närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt, råvaror i stället för hel- och halvfabrikat med olika tillsatser och att låta bli flygresor.

– Tänk efter vad som är viktigt i livet. När mår du bra? När är du glad? Jag blir glad av att köpa morötter från Valbo och mjölk från Gefleortens, säger hon.

Då stödjer hon lokala arbetstillfällen, en giftfri produktion och schyssta arbetsvillkor. En blick på innehållsförteckningen får henne också att tappa lusten för en glasstrut eller godispåse. En flygresa kostar ett helt års extra klimatutsläpp.

Hennes kompromisslösa självklarhet kan, trots det lågmälda sättet och de glada ögonen, också provocera. Det sticker i det egna dåliga miljösamvetet och hon har fått höra att hon låter anklagande. Men för henne handlar det bara om att leva ett liv som är sams med hennes värderingar om att värna naturresurserna. Hon ifrågasätter ständigt det hon gör, så att vågskålen för "bra" för miljön väger tyngre än den för "dåligt".

Men det var inte för det hon gör för egen del som kommunen utsåg henne till årets miljöhjälte i november i år, utan för att hon skapar mötesplatser för människor och får andra att tänka till hur man kan leva miljövänligare.

Det är nog ändå inte för Omställning Gästrikland, naturskyddsföreningen, pallkragarna i Boulognern eller byta-grejer-dagen som hon är mest känd i Gävle utan för sitt engagemang för den gamla apeln i Sofiaparken.

Vem är då kvinnan som slog sig ner under grenverket i maj 2014?

Läs mer: Protester mot att trädet fälls

Nytt projekt ska göra förskolor giftfria

400 plagg hittade nya ägare

Naturskyddsföreningen protesterar mot gasledning

Det korta svaret är: En Gävletjej som efter en sväng över Uppsala, Göteborg och Älvdalen är tillbaka i stan och känner att hon är på rätt plats. Hon kom tillbaka till Gävle i samma veva som kommunen började arbeta med det miljöstrategiska programmet och kände att det nu fanns möjligheter att påverka.

Det finns såklart också ett längre svar.

Någon avgörande händelse för miljöengagemanget ser hon inte, det har växt fram.

När hon blev vegetarian som elvaåring kan kanske ändå kallas starten. Skälet var djurintresset, hemma i Bomhus fanns både hamster och hund och hon var med i föregångaren till Djurens rätt.

I gymnasiet kom intresset för mat och miljö. Då upptäckte hon bland annat konsekvenserna av att bespruta bananodlingar.

– Är det meningen att folk ska bli sjuka för att jag ska äta bananer, frågar hon retoriskt.

Argumentationsteknik och diskussionsträning fick hon hemma med föräldrarna och brodern. Samhällsfrågor var ofta på tapeten, även om de inte delade hennes djupa engagemang för miljön.

– Jag tål mycket mothugg.

Efter ett år på naturbruksgymnasium och naturvetenskaplig linje på Vasaskolan läste hon två år på högskolan i Gävle till matte/NO-lärare innan hon flyttade till Uppsala och började på naturresursprogrammet på Ultuna. Då hamnade hon rätt.

– Jag längtar efter att komma ut i skogen och inventera.

Men jobb inom hennes område är svårt att kombinera med att bo i Gävle och sprida budskapet att vara aktsam om jordens resurser. Hon återkommer hela tiden till hur viktigt det är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och liv för oss alla och jag frågar om man kan säga att hon vigt sitt liv åt det?

– Ja det tror jag faktiskt.

Hennes livsval innebär att hon får klara sig på en låg inkomst, men det bekommer henne inte särskilt mycket. Det som betyder något är att hon kan konsumerar hållbart och det innebär för det mesta att låta bli att handla.

– Det är svårt att inte göra av med pengar när man har dem. Ofta är det folk med lite pengar som är de största miljöhjältarna, säger hon.

Själv värjde hon sig när kommunen ville utse henne till miljöhjälte. Hon vill inte pekas ut som märkvärdig, men tycker nu att det är okej eftersom hon får chansen prata om det som är så viktigt för henne.

– Miljö är inte bara en grej för miljömuppar, det är för alla.