Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det blir aldrig mer än hyggligt spännande

Annons

Ett decennium har förflutit sedan första biofilmen och sex år sedan tv-serien gick i graven. Så varför väcka liv i liket nu? Svaret är förstås att det alltjämt finns obesvarade frågor i ”Arkiv X”-universumet, och det argumentet har jag egentligen inga problem med att köpa. Synd bara att dess skapare Chris Carter och resten av gänget precis som i första bioutflykten har märkligt svårt att övertyga. Visst, det hela är ett både välgjort och gediget hantverk, men oumbärligt är det knappast. Tanken att man bara sitter och skådar ett glorifierat och ovanligt påkostat tv-avsnitt är svår att släppa.

När vi nu återigen får möta den dynamiska duon har de båda startat på ny kula var och en på sitt sätt. Dana Scully är läkare på ett katolskt sjukhus medan Fox Mulder isolerat sig på landet uppslukad av samma konspirationsteorier som tidigare. Nu tvingar dock omständigheterna ihop dem igen för att lösa ett sista (?) fall. En kvinnlig FBI-agent har försvunnit spårlöst och nu vill arbetsgivaren ha hjälp med att hitta henne innan det är för sent.

Det kan inte förnekas att man ansträngt sig för att uppdatera ”Arkiv X” ytterligare till det 21:a århundradet. Frank Spotnitz och Chris Carters manus är späckat med blinkningar åt diverse aktualiteter från senare år som olaglig organhandel, ryska gangsters och prästerskap med förkärlek för korgossar. Ur den synvinkeln ter sig helheten faktiskt hyfsat fräsch. Ändå blir det aldrig mer än hyggligt spännande. Bäst är i stället de scener där Mulder och Scully tillåts utveckla sin relation på ett sätt som man aldrig hade tid med i tv-serien. Här lyfter Duchovny och Anderson filmen och gör den faktiskt angelägen. Åtminstone för de många fansen. Därmed inte sagt att ”I Want To Believe” är omistlig, men alla som i likhet med undertecknad fortfarande tror att sanningen finns där ute bör definitivt ge det här en ärlig chans ändå.

Peter Eliasson