Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det blir hetare efter semestern

I Sandviks smältverk flödar stålet likt lavan i en aktiv vulkan.

Men riktigt lika varmt blir det oftast inte. I en vulkan alltså.

- Där i mitten av smältskänken är det 1 630 grader varmt, säger stålverkschefen Mikael Gottfridsson.

Annons

Tre mil asfalterad väg säger en hel del om storleken på Sandviks industriområde i Sandviken. Där någonstans mitt i ligger det stora smältverket där metaller smälts ned och blandas, för att sedan gjutas till rostfritt stål som kan bearbetas vidare.
- Att framställa stål är lite som att laga mat. Det gäller att ha rena grytor och att vara noga med ingredienserna, säger Mikael Gottfridsson.
Utanför ligger det stora skrotupplaget där komponenterna till de olika stålrecepten hämtas. En del har köpts in utifrån medan andra delar är återvunna spillbitar från tidigare interna produktioner.
- Vi använder jungfrumetaller också, men av kostnadsskäl används i första hand skrot. Beroende på vad slutprodukten ska bli varierar recepten. Det vi snart ska få se ska bli stål till bergsborr, säger Mikael Gottfridsson.
En blandning av järn, nickel, krom, molybden och mangan skapas när skrotkorgens innehåll smälts ned i den elektriska smältugnen, eller ljusbågsugnen, som stålverkschefen kallar den.
Lite av ett skådespel med ljuseffekter tar vid när smältugnen påbörjar sitt arbete. Dånet är öronbedövande under den timme ugnen behöver för att förvandla de 80 ton tunga skrotbitarna till en flytande massa.
Finalen har lite karaktären av ett fyrverkeri när den nu drygt 1 600 grader varma stålmassan tappas ur ugnen till en eldfast skänk. Det otroligt starka ljuset från den lavaliknande strängen blandas med dansande gnistor, som letar sig flera meter från skänken där nere.
Men bara ur temperatursynpunkt haltar jämförelsen med en vulkan. Flytande lava har generellt ”bara” en temperatur på 700 till 1 200 grader.
- Ännu har vi inte kommit igång riktigt efter semestrarna. Inom några dagar kommer det att vara betydligt varmare här inne i lokalen, säger Mikael Gottfridsson.
Men värmen både räcker och blir över även under halvfartsproduktionen. På bryggan ett tiotal meter från tappningen är rumstemperaturen mellan 40 och 50 grader. Strålvärmen från det glödheta stålet pulserar i takt med ljusskenets styrka.
Med det flytande stålet guppandes från sida till sida, lyfts skänken med en kran. En så kallad AOD-konverter är nästa destination.
- Konvertern är en kolborttagningsmaskin. Eftersom vi gör rostfritt stål vill vi ha så lite kol i stålet som möjligt, utan att mängden krom förändras, säger Mikael Gottfridsson.
Genom hela processen tas prover för att garantera stålets kvalitet. Genom ett rörpostsystem skickas proverna till forskningsenheten, som snabbt kan analysera och meddela resultatet.
- Om mängderna inte stämmer överens med receptet så får man korrigera. Vårt smältverk är inte det största, men det är få som klarar att leverera stål med samma kvalitet som Sandvik. Det är vår nisch, säger Mikael Gottfridsson.
Det slutliga provet tas i gjutverket där det flytande stålet åter blir fast. Långa stänger skapas när det flytande stålet tappas och kyls ned med hjälp av vatten. Att kyla ned något som har värmts upp till drygt 1?600 grader tar sin tid.
- Det stelnar utifrån och in, ungefär som en isbit i frysen. I mitten är stålet fortfarande flytande långt in i nedkylningsprocessen, säger Mikael Gottfridsson.
De långa stålstängerna är fortfarande glödande heta när de letat sig igenom nedkylningsstationerna. Efter att de har kapats ned till rätt längder läggs de i stora, avlånga termosar inför transporten ut till det valsverk som ska behandla stålet inför slutprodukt.
- Kromstål till rakblad, rörstål till kärnkraftverk eller implantatstål som ska hamna i människokroppar. Allt stål från Sandvik har sin början i smältverket, säger Mikael Gottfridsson.