Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det doftar succé för Pierre Wulff

Redan hittar tiotusentals människor varje år till doftdesigncentret Björk&Berries i Högbo. Det är Pierre Wulff som skapar de unika dofterna till produkterna.


Jag är uppvuxen med LdB, en omtyckt hudkräm och som många andra trodde jag att tillverkaren, Pierre Robert var ett franskt företag. När jag försökte köpa krämen i Frankrike utan framgång förstod jag att det faktiskt var ett svenskt varumärke.
Nu har jag fått ett ansikte på företaget.
Pierre i varunamnet är högst levande, liksom sin bror Robert som numera bor i London.
Det var deras pappa Knut Wulff som startade företaget och uppkallade det efter sina söner. Varumärket Jane Helen uppkallade han efter en tänkt dotter, som dock aldrig föddes.
Knut började som frisör vid 14 års ålder, i sin pappas herrsalong och kom på den vägen in i den kosmetiska världen. Men envishet, kreativitet och stor skicklighet blev han dominerande på den svenska marknaden. 1975 såldes företaget till Unilever och ägs nu av pappans granne i Malmö, Kent Widding och hans företag Hardford.

Jag träffar Pierre på ett väldoftande ställe, Björk&Berries i Högbo.
I Textilmuseets gamla lokaler möter nu parfymer, tvålar, hudkrämer i läckra rader.
Det är vackert och livsbejakande.
På en stol sitter Pierre, helt förlorad i ett samtal på franska i mobilen.
Pierre är en äkta kosmopolit och en av världens främsta och mest kända parfymörer.
Att han nu kommer till Högbo var sjätte vecka beror på entreprenören Jan Lövqvist i Sandviken, som fick en idé att starta ett väldoftande centrum i Högbo och tog kontakt med Pierre för ett par år sedan.
Pierre tyckte att idén var totalt omöjlig och helt galen.
Sen lät han sig övertalas och tände själv när han såg möjligheterna.
Nu har det gått ett par år och företaget har fått en drömstart. Förra året kom 10?000 köpande kunder till Björk&Berries. Nu har en av deras produkter, Body Butter Lingonberry-Rose, nominerats av magasinet Cosmopolitan till deras Beauty awards.
Pierre är klädd i svart, har lagom lång skäggstubb, glasögon på näsan och pratar med en lätt skånsk dialekt. Han ger ett ödmjukt och försynt intryck och är dessutom mycket rolig och underhållande att prata med.

Drömmer du dofter?
- Absolut. Jag kan känna och drömma dofter. Dofter är ju en tanke, det är inget fysiskt utan något man tänker fram.

Vad hade du för relation till din pappa?
- Den var bra. Om jag är självkritisk så är jag oerhört positiv jämfört med min pappa. Att vara nöjd var inte hans starka sida. Det är inte utan att jag har litet av hans läggning men jag är mer medveten om det än vad han var. Pappa dog för fyra år sedan.

Var han nöjd med att du fortsatte i branschen?
- Ja, det var nog därför vi hade ett så gott förhållande, att den länken fanns. Vi pratade aldrig fotboll eller ishockey. Kan man göra läppstift finns det ingen anledning att titta på fotboll.

Varför hade du tänkt bli jurist?
- Pappa tyckte att det var på tiden att någon i familjen hade en utbildning. Men jag blev kvar i parfymskolan i Grasse. Det var lätt att välja franska Rivieran före Lund.

Parfymör måste vara en exklusiv yrkesgrupp?
- Mmm, njaa, jag ser det som något helt normalt. Det är ett yrke som vilket annat. För mig är det inte speciellt på något sätt eller exklusivt. Det är ett kreativt yrke och det är positivt.

Men det måste vara ett fantastiskt att få syssla med något så livsbejakande och njutningsfullt som dofter.
- Jo, men det innebär också att alltid vara i konkurrens med sig själv, med ambitionen att göra nytt och göra bättre. Det går inte att vila på några lagrar. Det gäller att ständigt ha nya idéer.

Vad betyder Björk and Berries för dig?
- Det är en fantastisk möjlighet och ett oerhört intressant projekt med enorma möjligheter. Det är Sandvikens idé från början och de hittade mig i New York. Sedan har jag fått fria händer att utveckla designcentret. Det är unikt, med naturliga dofter och spännande för mig att få göra egna dofter utan att någon lägger sig i. Samtidigt är det ett stort ansvar, med respekt för de pengar som har investerats, många miljoner dollar. Svante Nordh har varit väldigt involverad i det här.

När blir ni världsberömda?
- Inom en tioårsperiod kommer vi att vara stora och finnas i de flesta länder. När det börjar sprida sig går det ganska snabbt. Det gäller bara att bli litet känd först. Det kommer att komma busslaster och många bilar till Högbo. Och det blir mycket publicitet.

Vilken är din drivkraft?
- Att bli engagerad i nya idéer och sedan alltid fullfölja. Jag kan inte lämna något halvgjort. Jag blir väldigt engagerad om jag tycker att något är intressant. Det är inget ego involverat utan ett intresse, även ett affärsintresse. Att få vara delägare i något som man vill bygga upp och göra till något stort. Att det ekonomiskt ska bli bra för alla.

Har du några förebilder?
- Jag uppskattar enormt vad min pappa gjorde. På sitt område var han nummer ett i Sverige. Jag uppskattar också Estée Lauder. Hon är en förebild. Jag har läst alla böcker om henne och det är fantastiskt vad hon gjorde. Hon startade sitt företag för omkring 50 år sedan och det intressanta med henne är att hon började med att ta hand om människor. Hon tog hand om pressen och inköpare, alltid en och en. Hon ansåg att alla människor var lika viktiga, liksom varenda möte med en inköpare eller butik, stor eller liten, eller journalist, Vogue eller lokaltidning.

Vad tyckte pappa om Estée Lauder?
- Min pappa var ganska liten men han kunde bli väldigt högljudd. Han kom hem en dag och då hade Estée Lauder kommit till Sverige för att introducera sitt märke här. Det är en tokig amerikanska här som ger bort läppstift, hojtade pappa. För att konkurrera med pappa som hade 30 procent av marknaden gav hon bort ett läppstift med varje köp. Det var hon som startade det här med gåva med köp. Det uppskattade han inte så sen var det krig dem emellan. Men han var imponerad av henne.

Har du någon favoritdoft?
- Ja, L'Heure Bleue från Guerlain. Det är en gammal doft från 30-talet, men exceptionell. Fantastiskt fint gjord med hög kvalitet på råvarorna.
Den har alla kriterier för att en doft ska bli framgångsrik, magnifik, sexig, mycket och länge. Min andra favoritdoft är hö. Det är minnen från barndomen i Småland, med höstackar och häst och vagn och hoppa i hö. L'Heure Bleue doftar också litet hö, faktiskt.

Om du får välja, Paris eller New York?
- New York, av många anledningar. Det är något positivt med New York som jag behöver. Det finns inget som är deprimerande där, bara otroligt engagerade och positiva människor, till skillnad från fransmän, som jag älskar. Men de har sina sidor och kan vara komplicerade. I Amerika är allting mycket lättare, där är allt möjligt och det är viktigt för mig.

Franska eller engelska?
- Vilket som. Jag arbetar på franska varje dag. Jag har pratat franska varje dag i 35 år, utom på helgerna. Engelska är lättare men det går på ett ut.

Vad har du för relation till Sverige idag?
- Jag är mer svensk idag än jag var när jag flyttade för 35 år sedan. Jag är svensk och Sverige är magnifikt, ett fantastiskt land. Om det hade varit mer sol här hade jag kunnat tänka mig att bo här. Stockholm är en underbar storstad. Naturen i Högbo är så fin. Sverige är fint och mycket kreativt.

Vad är meningen med livet?
- Medan man funderar på det får man se till att ha så trevligt som möjligt. Dricka så goda viner som möjligt och ha så roligt som möjligt. Och försöka kombinera det med arbete som också ska vara skoj. Allting måste ha en glädje. Men det är jag dålig på. Jag organiserar mitt liv så att det är positivt, med mycket goda vänner. Vi vet alla hur snabbt tiden går. Att inte vara för kritisk och att inse att det finns en morgondag.

Vad får dig att ligga sömnlös?
- Det behövs så väldigt litet. Det gör jag alltid. Jag kan göra en lång lista. Den är obegränsad. Jag funderar mycket och är väldigt bra på att göra det på natten. Jag är mest negativ på natten. Visst hade det varit bättre att kunna sova. Men då ska jag hitta lösningar på många problem.

Hur skulle du vilja att ditt liv ser ut om tio år?
- Att jag är gift och har ett nioårigt barn. Det kanske är på tiden att acceptera att det inte är fel att dela livet med någon annan. Jag har alltid väntat ut allting. Jag är alltid sist att beställa på restaurang för jag tror att jag kan hitta något på menyn som är bättre. Jag ska vänta till sista sekunden med allting. När jag hör om Anthony Quinn som var 81 och 83 när han fick barn så tycker jag det är toppen. Då har jag gott om tid.

Men du ska väl hinna njuta av ditt barn också?
- Absolut. Men där finns också rädslan, hur ska det gå? Det är stort ansvar. Hoppar man över tar man ingen risk. Det handlar också om att ifrågasätta sig själv. Vad kan jag ge? Varför skulle hon vilja vara med mig? Det handlar inte bara om att hitta den rätta, det har jag säkert gjort många gånger. Men nästa blir den rätta. Jag älskar barn och djur, hundar.