Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Discovery

Annons

Vampire Weekend stod för en av fjolårets mest hajpade skivor där de blandade intelligent rock med afrikanska rytmer på ett sätt som fick garvade kritiker att börja prata om Paul Simons ”Graceland”. Nu dyker bandets keyboardist Rostam Batmanglij upp med ett sidoprojekt där målsättningen verkar vara att göra blue eyed-soul med så mycket elektroniska ljud det går att packa in i en studio.
Och faktum är att det fungerar. Riktigt bra. Nästan hela tiden.
Min stora invändning är att Rostam och hans kompis Wes Miles från Ra Ra Riot uppenbarligen är för smarta för sitt eget bästa, så fruktansvärt pålästa om rockhistorien att det vet precis var de ska hitta det där exakta 80-talsbeatet och hur de ska kombinera ihop alla referenser till något eget.
Det gör att det ibland blir mer en poparkeologisk expedition av det här än en bra popplatta. Medlen blir viktigare än målet ibland, liksom. Men när de lyckas få ihop det är det sjukt bra.