Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dör Sandviksfotbollen sotdöden?

Annons

Jag har skrivit om ämnet tidigare men känner behov att göra det igen. Sandvikens fotboll har genom åren successivt hamnat i ett apatiskt tillstånd, alltsedan SIF lämnade allsvenskan 1961.

I stort sett finns bara nostalgin kvar om spelare som Arne Hodin och SIF som dåtidens storlag.

Numera är SIF näst sist i division 2 och SAIK sist i division 3 – båda lagen med goda ”chanser” att kliva ytterligare neråt till de verkliga lingonserierna. Inget märkligt med tillbakagång, det är ett öde som SIF delar med andra före detta storlag då idrottens kommersialisering sedan många år kräver sponsorer och mycket pengar. Missmodiga åskådare i antal av cirka 100–200 bidrar ju heller inte mycket nödvändigt ekonomiskt uppsving...

Det som förvånar är att man inom Sandvikens fotboll så ihärdigt verkar motsätta sig tanken att slå samman i första hand SIF och SAIK för att bättre ta vara på eventuella talanger och skapa en tilltro till något bättre än nuvarande lätt deprimerande tillstånd.

Som före detta Sandviksbo minns man med välbehag tiden då det allmänt i Sandviken ironiskt menades att i Gävle finns inga fotbollsspelare. Detta med all respekt för att i Gävle fanns, milt sagt, fenomenalt duktiga ishockeyspelare...

Nu har vi sedan många år en omvänd situation, fotbollsspelare av klass finns i Gävle medan SIF/SAIK är i ett erbarmeligt tillstånd. Kvar finns inte heller den tidigare storhandbollen i Sandviken men dock en fenomenalt bra SAIK-bandy vilket är glädjande.

Finns det inga ledare, företagare och entusiaster kvar som med krafttag kan försöka hindra Sandviksfotbollen att helt gå in i skuggorna och dö sotdöden?

Skrivet i all välmening

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare