Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dramatiskt dokument

Annons

Heléne Berrs dagbok visar hur vi gör oss vårt öde, hur vi internaliserar märket makten tvingar på oss och gör oss själva maktlösa i en vansinnig anpassning som hotar existensen och trots att vi vet protesterar vi inte. Heléne Berr var en av de miljoner människor som dog under kriget; ”Det är inte många av vår sort kvar i Paris – och chanserna att undkomma är små, för vi kommer inte att bli förvarnade”.

Heléne Berrs dagbok är intressant som dokument över den tiden och över henne själv – en intellektuell kvinna runt 20 år som med hjälp av de litterära klassikerna reflekterar över livet och tiden hon lever i.

Texten blir av nödvändighet dramatisk – ”Varför stannar vi kvar när risken är så stor?”

Runt henne deporteras alla hon känner. ”Det tycks finnas mer äkthet i smärtan än i lyckan.” Hon vet att tusentals judar dödas i Ryssland.

Vi måste minnas men är det inte dags att sluta sentimentalisera över en tid som varit i stället för att lära något av den, verkligen lära.

Under kriget gömde sig förföljda, judar och andra, över hela Europa.

Vi har 10 000 gömda i Sverige (minst), och det är nu.